Hjärtat i berättelsen – läsning som berör – föredrag i Rättvik om digital litteraturförmedling

(Till dig som läser detta och INTE är i Rättvik i dag så använder jag det här inlägget, istället för en powerpoint.)

Feelgoodbibliotekarien omnämndes som ett bra exempel på en samtalsorienterad bibliotekarie i ett föredrag om Bokcirklar.se och digital litteraturförmedling under Halmstadkonferensen i Bergen.

Min inspiration – vad kan biblioteken snappa upp?

Seriebibliotekarien

EnbokcirkelförallaBokbloggare – tex Bokbloggsjerka, Tematrio
Arga BibliotekstantenMusikbiblioteket i Gävle

Biblioteksanvändarna efterfrågar samtal med bibliotekarier när de vill ha boktips, vilket gäller både fysiska besök eller besök på bibliotekens webbplatser/bloggar.

Litteraturförmedling där ”kärleken” till läsandet och samtalet står i centrum, snarare än pekpinnar eller den goda smaken.

Det är alla läsfrämjares uppgift att ”göra för läsandet vad kaffelatte gjorde för mjölken”.

Bokcirklarna sätter fingret på bibliotekets kärnverksamhet – läsfrämjandet och demokratin.

Lyfta fram de glada läsarna. Entusiasm och passion smittar så mycket bättre än nyttoargumentat.

bokSPAning from Anette Helgesson on Vimeo.

Varför bokcirkla på nätet?

Citat från Bokcirklar.se

”Det är ofta så med mig att jag lever mig in i böckerna jag läser så till den grad att jag känner attjag behöver ”lätta trycket” och få prata med någon som också har läst boken.Ibland vill man ju inte avslöja slutet för den som inte har läst boken än ochdå är det bättre om man hittar någon som har läst boken redan…och det går juatt göra på nätet.”

”Jag var med i en fysiskbokklubb tidigare, men där var det några som kände varandra via jobbet, så de gled alltid över till jobbsnack, när jag hellre ville prata om boken. Det är okej att man glider iväg från boken, om det handlar om tex existentiella upplevelsersom är kopplade till boken. Det är ju det som är kul. Att träffa människor och dela upplevelser och att höra hur andra har tolkat episoder, människor och händelser i boken.”

”En annan fördel med att bokcikla på nätet är att det är lätt att komma till tals. Man får det sagt som man vill säga utan att någon avbryter :-)”.

Surftåg – direktsänd bokcirkel på nätet utifrån Vi kom över havet av Julie Otsuka

Feelgoodbibliotekariens kanaler

Feelgoodbibliotekarien på Facebook:

Blandar bilder, humor, om biblioteksarbete, artiklar, krönikor, mina egna blogginlägg, tankar om böcker. Minst ett inlägg om dagen. Karlstads stadsbibliotek ett bra exempel hur bibliotek kan använda Facebook.

Feelgoodbibliotekarien på Twitter
Nätverka, få inspiration, nå ut med mina blogginlägg och facebookinlägg. Koppla så att de läggs ut på Twitter automatiskt, följa författare m.m.

Vad biblioteket kan använda twitter till? Twitterpoesi? (japan noveller) Twitterbokcirkel Kanske främst att nå ut med program, boktips, nyheter #kubproj #bokspaning #edsbyn Tex Leksands bibliotek.

Feelgoodbibliotekarien på Instagram: Bilder i fokus, kan skriva längre. Roliga bilder. Vad kan biblioteket göra: Boktips, personalen boktipsar, dialog, tex Karlstadsstadsbibliotek

Feelgoodbibliotekarien på Pinterest som twitter fast med bilder. Kan lägga in olika anslagstavlor, repin, roliga bilder. Som att byta filmisar.

Så här kan biblioteket använda Pinterest Leksands bibliotek på Pinterest

Reaktioner – Nya yrkesroller?

VAD vill vi med biblioteket? Funderar på vad läsförmedling ÄR. Är det inte en allmän bibliotekarieuppgift att främja läslust och jobba med nya kanaler? Vilka arbetsuppgifter ska man ta bort? PR-bibliotekarier igen?

”Jag vet att du är duktig, men på vad?” Krönika av Nina Frid i Biblioteksbladet

”Var i ligger i så fall den specifika bibliotekariekompetensen? På vilket sätt kan vi hävda att vår yrkeskompetens skiljer sig från bokhandlarens, eller för den delen bokbloggarens eller vilken storläsares som helst utan B och I-examen? Bibliotekarier är duktiga, men på vad? Kanhända på att vara reflekterande praktiker. På att utbyta kunskap med varandra och förhålla sig kritiska. På att våga prova nya metoder, utvärdera och utvecklas i sin yrkesroll. Någon nytta har vi kanske trots allt av den där akademiska utbildningen”.