libarian prinsessaHur har du tid? Hur orkar du blogga? Ibland svarar frågeställaren själv på svaret innan jag hinner; ”För att det är roligt”. Ibland svarar jag att det är sällan jag kollar på tv eller att jag inte städar så ofta. Ibland för att….ja varför? Varför känner jag att jag måste försvara mig?

Det händer att jag tappar lusten att blogga och ledsnar på mitt ”biblioteksmissionerande arbete” i sociala medier. Det massiva informationsflödet med tyckandet hit och dit gör mig mätt. Jag får typ ”information-overload” eller nåt och det är nog det som många andra också känner av. Helst de som är lite skeptiska till Facebook, Twitter osv.

Ibland försvinner blogglusten för att det finns ju så många andra som skriver ändå. Vad spelar det för roll om jag skriver eller inte? När sådana Jante-tankar dyker upp försöker jag att höra Inga Lundéns ord till oss pristagare på stadsbiblioteket i Stockholm: ”Ni är experter! Glöm inte det!”

När inte ens de orden hjälper är krisen nära 🙂 Men så plötsligt får jag ny energi någonstans ifrån. Den här gången från Kristian Lundberg, vars ord fick mina ögon att tåras under dagens promenad. Det var en sorts aha-upplevelse när han berättade om bibliotekarien som var den första människa som tog honom på allvar när han var en ung biblioteksbesökare och hur viktigt det var för honom att någon såg honom.

Det var som att få en bild av den andra sidan. Även om jag har haft det på känn att det är precis det som händer mellan mig och någon ung låntagare någon gång ibland, så har jag aldrig fått det så tydligt beskrivet för mig. Han sa att bibliotek kan vara livsavgörande och det är där själva kärnan och grunden till mitt skrivande ligger. Jag skriver inte enbart för att det är roligt, utan för att det är viktigt!

Även om jag inte är ”visdomens okrönta prinsessa med tillgänglighet och kunskap till precis allting”, som Kristian Lundberg beskriver en bibliotekarie i Lundströms bokradio, så satte han fingret precis på det som gör att jag brinner för biblioteksyrket; ivern att visa vad biblioteket har att erbjuda! När jag hörde honom säga det fnissade jag till lite där jag gick på min ensamma promenad i snöslasket med hörlurarna i öronen. Ivern och någon slags drift, som måste få utlopp är ännu en bidragande orsak till att jag hinner och orkar. Det är för att jag VILL!

Tack Kristian Lundberg för att du fyller på min lust och kampvilja! Dina ord är rena vitamin-injektionen och borde finnas med i det obligatoriska vaccinationsprogrammet för många fler än oss biblioteksverksamma!
_________________________________________________________________________
Annons
bokbutiken

Annonser

5 reaktioner till “Bibliotekarien som visdomens okrönta prinsessa

  1. Visst känns det bra att få höra Eli! Tyvärr är det inte Bokbutikens mugg…men jag kanske kan be Beth att fixa en.

  2. Åh vad fint! Det är verkligen härligt att jobba som bibliotekarie när man känner något sådant!

    PS. Vilken underbar mugg! Kommer den finnas i bokbutiken? 🙂

  3. Underbart skrivet! Det gäller att snabbt slå de där osäkerhetstankarna ur hågen och ta en liten paus när man känner sig lite less.

Vad säger du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s