Det här hade jag missat! Lena Skoglund, tidigare chef för Regionbibliotek Västra Götaland, nämnde mig i en debattartikel – Näringslivets mått och manlig dominans sätter agendan – i tidningen Framsidan som ges ut av Kultur i Väst.

Debattartikeln skrevs innan den nya Bibliotekslagen trädde i kraft 1 januari 2014 och Lena Skoglund befarade att näringslivets mätmetoder skulle vara styrande när biblioteksverksamhet utvärderas. Nu är jag inte direkt insatt i hur det blev i och med den nya lagen, men jag är rädd för att de ekonomiska måtten fortfarande ges större vikt än visionerna för biblioteket som ett av demokratin viktigaste beståndsdelar.

Lena Skoglund skriver: ”Jens Stilhoff Sörensen menar att nmp (new publish management) bidrar till att erodera bort demokratins grundval och bidrar till att långsamt omforma den offentliga verksamheten till dess att man inte längre känner igen den. Fokus på ekonomi ersätter visionen om demokrati.”

Följande text är ett urklipp från debattartikeln i tidningen Framsidan:

”Vem har problemformuleringsprivilegiet när det gäller biblioteksfrågor?

Greta Renborg-pristagaren Anette Helgesson från Edsbyns bibliotek i Ovanåker har genom sitt framgångsrika arbete på en filial i glesbygden skaffat sig en tydlig vision om vad biblioteket kan betyda i samhället. Vi borde öppna de små biblioteksfilialerna igen, hävdar hon i Biblioteksbladet 09:2013. Med växande ekonomiska klyftor, kunskapsklyftor och främlingsfientlighet behövs biblioteken mer än någonsin. Hon ger biblioteket en plats i samhället som inte låter sig uttryckas i utlån av böcker eller ger det en roll i det skönlitterära distributionssystemet. Men vår riksdags kulturutskott har i oktober avfärdat de motioner som pläderade för att utveckla en nationell bibliotekspolitik som skulle ha kunnat diskutera den strukturella omvandling av biblioteksverksamheten,som sker i dag.

Nu är det inte personer som Anette Helgesson, eller andra bibliotekarier som har problemformuleringsprivilegiet när det gäller biblioteksfrågor. Bibliotekarier nämns inte över huvud taget i den nya bibliotekslagen. Genom Åse Hedemarksforskning vet vi att det är äldre manliga författare och kulturchefer på huvudstadens tidningars kultursidor som har tillgång till den offentlighet där bibliotekens roll och funktion stakas ut. Ett närstudium av de olika bibliotekslagarnas texter visar att hon har rätt.”

Hur gick det? Vad tänker vi om detta? 

Annonser

En reaktion till “Visionen om vad biblioteket kan betyda för samhället – vem bestämmer över den?

  1. Jag vet att jag saknade bibliotekarien i den nya bibliotekslagen, framförallt vad gäller skolbibliotek (även om det är skollagen, då, men ändå). Ett skolbibliotek borde betecknas av att det har tillgång till en skolbibliotekarie, punkt. Men även vad gäller folkbibliotek, det är ju en sorglig sanning att många inte förstår vilken tillgång vi bibliotekarier är och hur mycket av vår litteraturkunskap som oftast kommer från läsning på fritiden. Sen tycker jag väl också att det kunde varit mer fokus på verksamhet och inte bara medier. I övrigt är det ju bra att de har gjort prioriterade målgrupper men det är nog tyvärr helt sant att de som bestämmer är långt ifrån bibliotekarien på golvet.

Vad säger du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s