Det värsta med att börja läsa en Elly Griffiths-bok är att den snart tar slut! Nu får jag längta efter Ruth, Nelson och de andra så länge, igen.
Det är svårt att få nog av den frejdiga Ruth Galloway, hennes bitska kommentarer och inre liv. (Kärleks)relationen med kriminalkommisarien Nelson rullar vidare och är en stor del av spänningen. Jag tänker inte avslöja något om vad som händer, men att det blir en fortsättning är tydligt.
Det känna osannolikt att det om och om igen finns arkeologiska anknytningar till fall som kommer i Nelsons väg, men vad bryr vi oss om det. Den här gången är det en ampull med bröstmjölk, som säger sig härstamma från självaste Jungfru Maria och pilgrimsorten Walsingham, som allt kretsar omkring. Samma natt som en ung kvinna mördas tycker sig Cathbad se en lysande gestalt, som liknar jungfru Maria, på kyrkogården. Ruths väninna, som är en kvinnlig präst, har fått hotfulla anonyma brev och Ruths skarpa blick och intellekt ser så klart hur trådarna går ihop.
Elly Griffiths ger oss som vanligt inte bara en bra berättelse, hon kopplar ihop delar från religion och samhälle också. I det här fallet handlar det om änglar och band mellan mödrar och barn. Ja, du läsa själv så förstår du mer!
En kvinna i blått är en brittisk deckare som du bara inte får gå miste om!
Feelgoodbiblioteket 