När jag fyller 40..

När jag fyller 40, vilket jag gör ganska snart, hoppas verkligen att jag inte går på myten om att man bara MÅSTE få en 40-årskris förr eller senare. Eller i alla fall att den kommer senare eftersom jag just nu är småbarnsförälder. När jag fyller 40 ska jag vara snygg, rik och lycklig (och yngre) av Gunilla Bergensten är en bok som har roligare titel än innehåll. Jag gillade Familjens projektledare säger upp sig, av samma författare, jättemycket, men den nya boken hade jag lika gärna kunnat hoppa över. Jag bara blädderläste den lite eftersom jag var nyfiken. Den talade inte till mig om man säger så.

Binu av Tong Su

Binu av Tong Su har jag med handen på hjärtat inte läst mer än ca 50 sidor av. Den lät så intressant och lovande i recensionerna, men den var för sagoaktig för min smak. Först verkade det väldigt lovande när boken började med att beskriva olika folk i Kina där döttrarna fick lära sig att inte gråta. Om de promt måste gråta fick de utveckla tekniken att gråta genom öronen eller till och med genom brösten! Låter det rubbat? Lagom rubbat brukar jag ju gilla och helst när det handlar om Kina. Men den här gången lockade andra böcker och jag lämnade tillbaka boken oläst. Den med lite mer tålamod kanske gillar den bättre.

Yacoubians hus får vila

Yacoubians hus av Alaa al-Aswany får vänta. Jag har läst halva, men får inte upp någon fart. Det är härliga berättelser om udda figurer, som jag brukar gilla, men jag har svårt att hålla tråden. Kan bero på min höstförkylning som inte vill släppa taget. Har hört att vissa höjer denna bok till skyarna, medans andra inte tyckte att den alls var så speciell. Kanske att jag försöker mig på den igen när den kommer på pocket. Hade nog förväntat mig något mer i stil med Naguib Mahfouz, men kanske är det orättvis att jämföra med en nobelpristagare.