Glasverandan

”Glasverandan är en klassisk pusseldeckare där alla står som misstänkta och spänningen håller ett grepp om läsaren till sista sidan. I samma tradition som Agatha Christie rör hon sig knivskarpt mellan tonträffande personporträtt, engelska kullar och kluriga mordutredningar.”

När kommer nästa bok av Ann Cleeves är första känslan efter att jag har läst ut Glasverandan. Det är det där karga, bitska språket mellan poliserna, själva karaktärerna, blandat med landskapet och själva deckargåtan, som håller en osäker hela boken igenom, som gör att jag älskar Ann Cleeves deckare. Poliserna beskrivs så levande att det är som att man känner dem. Vi får se både deras god och dåliga sidor.

Kommissarien Vera Stanhope, lever ensam i sin döde fars hus och kör runt i hans urgamla Land Rover, utan gps. Hon är bufflig samtidigt som hon vet hur man ska ta människor på bästa vis för att få fram bevis. Hon är både tuff och varm och det märks framför allt i hennes förhållande till sin partner inspektör Joe Ashworth. Vera skulle aldrig säga öppet att hon inte klarar sig utan honom i arbetet och att hon tycker mycket om honom. Det skulle inte förvåna mig om vi får se Joe sköta en egen utredning framöver.

Glasverandan är speciellt lockande för oss bokmalar eftersom den handlar om författare som samlas under en vecka på Skrivarstugan på en skrivarkurs som heter ”Short cuts -Konsten att skriva samtida kriminalnoveller”. Vera råkar befinna sig på platsen när första mordet sker. Föreläsaren hittas mördad på glasverandan och alla tror att de vet vem mördaren är. Så enkelt är det ju så klart inte. När nästa mord sker är mordplatsen identisk med den som en av kursdeltagarna har skrivit i sin bok… För den som kan sin litteraturhistoria är nog denna deckare speciellt intressant. Själv missade jag dessa litterära ledtrådar, men litade hela tiden på att Vera skulle lösa fallet ändå!

Glasverandan kommer som pocket i sommar och är perfekt att läsa i hängmattan! Lyllos dig som har den oläst!