Det har inte blivit så mycket bloggande senaste veckorna, men jag har hunnit läsa en del och Under Vintergatans alla stjärnor är en av böckerna. Den passar mig perfekt just nu när jag är sjukskriven på deltid på grund av utmattningssyndrom. Boken är lagom lättläst och den levererar livsvisdom utan krångligheter. Camilla Davidsson har en bekväm berättarröst och ett följsamt språk som jag känner igen från många andra författare till underhållande relationsromaner idag.
Bokens huvudperson, Emma, som är utarbetad, och förmodligen också är drabbad av utmattningssyndrom, försöker själv läsa en självhjälpsbok för att lära sig att leva i nuet. Boken är så svår, och dessutom på engelska och jag tror att författaren, Camilla Davidsson, vill säga oss att det är bättre att bara VARA och lära sig mindfulness på den vägen. Under pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela som Emma företar sig möter hon nya människor och får via dem insikter om sig själv och om hur livet kan levas. Det blir som två resor i en – dels pilgrimsresan som utvecklar henne och dels resan inom henne själv.
Den som har läst någon av Cecilia Samartins böcker Senor Peregrino och La Peregrina kommer definitivt att känna igen sig. Mitt bland Emmas tankar om livet och relationer finns massor av beskrivningar av spanska små byar och orter insprängda. För att inte tala om all god mat som nämns.
Ni som har läst min blogg förut vet säkert att jag gillar Cecilia Samartins böcker väldigt mycket och att jag fick möjlighet att träffa henne på Bokmässan förra året. Hon berättade då att det skulle komma en tredje bok med pilgrimsleden som tema. Den ser jag fram mot att läsa. Därför blev jag intresserad av Camilla Davidssons bok, som berör samma pilgrimsled och som tydligen också ska bli en trilogi. Mina tankar går även lite till Lyckan, kärleken och meningen med livet, som handlar om en kvinna som reste till flera länder för att söka svar på livets mening.
Under Vintergatans svarta stjärnor är mer realistisk och nutida relationsroman, medan Sarmartins trilogi innehåller magiska inslag och historiska tillbakablickar. Men blir du, som jag, sugen på att pilgrimsvandra kan jag rekommendera båda författarnas böcker. Jag skulle även tipsa den som söker relationsromaner med driv och alternativ till självhjälpsböcker vid psykisk ohälsa, om boken. Man mår definitivt bra av att läsa den!
______________________________________________________________________
Feelgoodbiblioteket 
Nog för att böckerna är ok om man nu gillar sån litteratur. Men att avsluta med ”men blir du som jag sugen på att pilgrimsvandra” så hoppas jag verkligen att du menar i tanken. För ovannämnda böcker är en extrem romantisering och reflekterar absolut inte hur det är att pilgrimsvandra på riktigt. Har träffat på så många som läst både dessa, en del Paolo Coelho, och the way och tror att det är det som väntar dem på vägen. Kul med inspirationskällor men det är lite som att dra till nya zealand och förvänta sig sagan om ringer. Ta mig inte fel… Bestämmer du dig för att gå så do it!! Du kommer inte att ångra dig. Bästa upplevelsen någonsin. Dock väldigt fjärran från den som beskrivs i ovannämnd litteratur. En varning bara… Det är extremt beroendeframkallande att opilgrimsvandra!! 😉
Jag gillade den här skarpt, nu blir jag sugen på att läsa de andra böckerna du nämner här 🙂
Jag tyckte väldigt mycket om boken och blev grymt sugen på att vandra själv. 🙂
Tack för omtanken Sara Pepparkaka! Det går ganska bra. Förlängd sjukskrivning. Hade varit ännu bättre om inte maken gått och fått borrelia! Kram
Hoppas allt går bra sådär annars, och att deltidssjukskrivning är just det du behöver.