Marshmallows till frukost

Marshmallows till frukost – visst låter det härligt! Verkligen en bok som gick hem hos mig mitt i vinterkylan och mörkret. Den var inte alls så sötsliskig som titeln får det att låta, utan tar upp relationer på ett bra sätt. Befriande nog handlar det inte enbart om Kvinnan som möter mannen med stort M. Kärlek mellan barn och förälder är det som är centralt i boken.

Kendra är just hemkommen från Australien när hon dras in i livet hos familjen som hon hyr en lägenhet av. Mamman i familjen är frånvarande och pappan har svårt att ta hand om barnen. De suger genast Kendra till sig och ser henne som ett mammasubstitut. Sakta men säker kryper hemligheterna fram från både Kendras och familjens liv, där både alkoholism och övergrepp varit en del.

Kärlek som Kendra hyser till barnen beskrivs son så varm. Kendra är, trots sina problem, en tjej med båda fötterna på jorden, som inte räds att visa sin ilska och som sakta men säkert hjälper familjen på fötter igen. Hon förändras även själv.

Så här skrev jag om Koomsons tidigare bok: Min bästa väns dotter, som jag också gillade och som gjorde att jag höll ögonen efter fler böcker av författaren. Jag kan varmt rekommendera båda böckerna till dig som vill läsa om relationer, men som inte vill ha något som är FÖR lättvindigt. Skulle jag bara orka så skulle jag läsa Koomsons böcker på engelska, men är för slö så jag väntar tills de kommer på svenska istället. Här kan du läsa mer om Dorothy Koomson.

Efter Marshmallows till frukost var jag först sugen på någon deckare, men nu längtar jag efter något i feelgoodgenren istället. Som tur var ligger Flickan från tjugotalet och väntar på mig på biblioteket.

Det blödande hjärtat

Det blödande hjärtat av Andrew Taylor har utsetts till Årets bästa översatta deckare 2009 av Svenska deckarakademin. De brukar ha bra smak vet jag sen tidigare. Jag blev inte besviken den här gången heller. Det blödande hjärtat är så mustig att det känns som att man drar in dammet i näsan från Londons gator en dag på 30-talet. De historiska skildringarna av dåtidens London intresserar mig.
Till en början tyckte jag att boken var ganska seg och att det var svårt att hålla reda på alla personer, men efter ett tag var jag fast i berättelsen om Lady Lydia Langstone. Hon är en självständig kvinna som ansöker om skilsmässa från sin våldsamme make fastän det inte var så vanligt med skilsmässor då. Hon klarar sig på egen hand och är klipsk och kan det där med att ta människor på rätt sätt. Än har jag några sidor kvar och väntar otåligt på upplösningen. Må barnen somna snabbt i kväll så att jag hinner läsa klart innan jag somnar 🙂

Mordbyn

Jag har länge sneglat på Mordbyn, som fick pris för 2008 års bästa översatta deckare av Svenska deckarakademin. De har tidigare prickat in flera böcker som jag tyckt om. I år gick priset till Det blödande hjärtat som jag köar på på bibblan. Här är en lista på vilka böcker som fått priset tidigare år.

Jag köpte Mordbyn som pocket här om dagen och mina förväntningar var redan höga när expediten i bokhandeln (en av de gulligaste) höjde den till skyarna. Även en kund, som stod i kön samtidigt som mig, sa åt mig att se till att jag inte hade annat för mig när jag väl börjat läsa, för jag skulle vilja sträckläsa den. Visst hade de rätt. Boken var väldigt lättläst och föredömligt kort. En viss spänning bygdes upp och miljön var kuslig. Kanske var det mina förväntningar som blev allt för höga för jag känner mig lite besviken efter läsningens slut. Var det inte mer än så här? Men jag kan rekommendera den till alla som gillar korta deckare. Var dock inställd på att det inte är någon vanlig sorts deckare. Jag skulle nog ännu mer rekommendera dig att läsa Utan blod om du vill ha någon spännande, kort, men innehållsrik bok.