feelgoodbibliotekarien Bok- och biblioteksmässan, Bokmässan

Jag minns dag 1 på Bokmässan

Alla som har tröttnat på att höra om Bokmässan hit och Bokmässan dit kan undvika att läsa vidare!

När Bokmässans portar slogs upp på torsdagen var jag där med en kollega, som hade siktat in sig att hinna ta ett skåp istället för att lämna in jackan i garderoben. Det var en bra idé och jag gjorde detsamma, men när jag redan stängt mitt skåp hade jag koftan på armen, så den fick jag slänga in i en annan kollegas skåp. Vi gick direkt till Gävleborgs monter och hejade på kollegorna där. Vi satte oss i kaféet intill och prickade för vilka montrar vi ville besöka.


Den första programpunkten i Gävleborgs monter behandlade Helgesamarbetet, dvs biblioteks-samarbetet mellan länets tio kommuner. Först ut var Tinne Wennerholm, från Länsbibliotek Gävleborg Uppsala, som presenterade ett koncept framtaget i länet; Dansryggsäcken ”Knacka på” Vad är det? Eftersom jag har varit med på ett hörn och tagit fram ryggsäcken, så var jag nyfiken på vad som skulle sägas.

Jag hade bestämt träff med Ulla Tillgren från Bazar förlag i montern och eftersom jag bara hade sett henne på en liten facebookbild tidigare visste jag inte riktigt hur hon såg ut, mer än att hon hade långt ljust hår. Så jag gick fram till en kvinna, som såg ut så och frågade om det var hon som var Ulla. Det var det inte. Men kvinnan jag frågat var journalist på Gävle Dagblad och frågade om hon fick intervjua mig. Så gick det till när jag hamnade i min gamla hemstads tidning. (Fotot är lånat därifrån). 
Strax där efter dök Ulla upp och hon visade sig vara ännu trevligare än den trevliga kvinna jag tidigare bara haft kontakt med via mail och telefon. Därefter fick jag tag på min kollega, Kicki, och vi tog oss fram till bland annat Sekwas monter där jag köpte boken Insekt. Vi anmälde oss till Månpockets pocketrace på vägen till monterprogrammet med Ingelin Angerborn. Det visade sig sen att vi satt oss på fel ställe. Det märkte vi lite för sent och kom fram först när hon börjat signera sina böcker. Kicki köpte en signerad bok och jag fick ta ett foto till Bibblabloggen, där jag tänkt visa alla barn i kommunen att jag minsann träffat en av deras favoritförfattare. 🙂 

Eftersom Katarina Mazetti, som jag skrivit om tidigare, skulle berätta strax efteråt om sin nya barnboksserie stannade vi kvar. Jag var modig och gick fram och presenterade mig och hon sa då att hon hade läst mitt inlägg om henne! Det värmde så klart och jag kände mig stolt och glad. Tidigare hade jag varit lika modig och gått fram till Anna Karin Ferm, som brukar presentera böcker på Go´kväll. Jag sa att jag gillar hennes boktips och berättade vem jag var. 
Kicki och jag letade oss vidare till Novellix. Jag fick med mig några recensionsexemplar. Tack! Jag fick även recensionsexemplar från Gilla böcker och Printz publishing. Två böcker som jag har längtat efter länge; Boken om Joe och Mannen som glömde sin fru. Tack igen! 🙂 
Vi åt en korv tillsammans med Ica-Jerry, som var den första kändisen vi såg, redan på tåget. Han var trevlig och berättade att han skulle träffa Skavlan. Framåt fyra tiden var vi ganska möra. Vi satt i några massagestolar och fick ryggen masserade en stund innan vi tänkte gå till hotellet. Precis innan vi skulle lämna Bokmässan fick vi höra talas om Gudrun Sjödéns tygkassar och kämpade oss dit. Den sista författaren vi såg innan vi gick var Tranströmer. Stort!
Vi traskade tillbaka till Rica hotell no.25, som var så snyggt inrett, att det skulle behöva ett eget inlägg. Vi får se, det här är ju faktiskt en bokblogg! 🙂 Dagen efter frågade jag min kollega om hon tagit med min kofta. 
-”Var det DIN kofta?”, var hennes reaktion 🙂 Efter en lång dag på mässan hade hon helt glömt bort att jag lade in min kofta i hennes skåp. Hon tyckte att den var snygg och tog den med sig. Tänk vad kul om hon hade vandrat in på jobbet i dag med min kofta på sig!! 🙂 
feelgoodbibliotekarien Uncategorized

Alla har vi en relation till bibliotekarien

Kod 400 är ett härligt hopkok av alla biblioteksstereotyper man kan komma på. Sophie Divry har samlat och uttryckt dem på ett roligt sätt dessutom. Jag har intresserat mig lite extra för bibliotekariens image och skrev under min utbildning en uppsats: ”Snipig tant eller lärdomsgigant?: en genusteoretiskt studie av kvinnliga och manliga bibliotekarier i skönlitteraturens värld”. När jag läste Kod400 vek jag hundöron på nästan varannan sida för att det var så många saker jag ville blogga om. Hoppas att du inte tycker att inlägget är avskräckande långt.

Min första reaktion när jag började läsa boken var: ”Åh nej! Inte en gnällig bibliotekarie!” Sedan lade jag märke till hur författarens flörtar med biblioteksvärlden,  med glimten i ögat. Ingen kan tvivla på att författaren känner kärlek till böcker och bibliotek och det är därför hela boken funkar så bra som den gör. Jag känner också igen mig i allt författaren tar upp om bibliotek, både som besökare och som bibliotekarie. Jag tror att ALLA har någon sorts relation till bibliotek och det drar Divry nytta av. Boken skulle kunna diskuteras sida för sida på biblioteksutbildningarna, men också vid vilket fikabord som helst. Jag kan inte låta bli att visa upp några citat ur boken som jag fastnade för.

Alla känner väl till:

Den pedantiska bibliotekarien. Bibliotekarien som portvakt till kunskapens skattkammare.
”Att kunna orientera sig på bibliotek är att bemästra kulturen, det vill säga världen i dess helhet. Det är knappast någon överdrift. Jag är i all fall övertygad om att Dewey led av storhetsvarnsinne. En pedant av guds nåde”.
Jag tänker dagligen att bibliotekssystemet måste ses som helt obegripligt för de flesta besökare. Nästan som en hemlighet som bibliotekarierna vill behålla för sig själva.

Ingen-ändrar-ostraffat-i-systemet-som-är-fullkomligt-begripligt-för-ingen-utom-bibliotekarien.
Divry skriver: ”Men det olidligaste av allt, det mest flaganta misstaget, var att flytta språk från klass 400 till 800. Och vad kom istället? Vad plancerades där? Ingenting…Jag blir alldeles vimmelkantig när jag tänker på att en klass står vakant

Bibliotekarien som tycker sig äga stället och som helst önskar att ytterdörrarna aldrig låstes upp för besökarna. Divry skriver: ”egentligen kommer besökare enbart till biblioteket för att störa och ställa till oreda.

Bibliotekarien som kvalitetssnobb och martyr
”Utbudet av nyutkomna är högst varierande, men de är som regel inget lämpligt sällskap. Och att umgås dagligen med undermåliga böcker blir man inte särskilt smart av.” ”Av höstens nyutkomna verk måste man välja ut den handfullböcker som visar sig värdiga att ingå i vårt bestånd. Det är ett mastodontarbete. Rena råslitet.”

Bibliotekarien som frälsare och bevarare av bokälskarsläktet
”Det absolut mest spännande och stimulerande i mitt yrke är ju just att bedöma vad för slags människa man har framför sig….att plocka fram just den bok han eller hon söker i hyllorna och sammanföra dem. De båda tillsammans, boken och läsaren, vid rätt tillfälle i livet, då kan det slå gnistor, tända till, flamma upp, det bli livsavgörande”.

Bibliotekarien som själavårdare och den ömma modern
” …att stiga in på ett bibliotek innebär helt enkelt att återvända till moderlivet…Ja, biblioteket ger oss liksom mamma en förtrollad puss så att allt går över. Olyckligt kär? Folkskygg? Utvecklingspessimist? …Tro mig det finns inte en enda av dessa åkommor som inte kan lindras med hjälp av ett biblioteksbesök. Apropå det så skickas folk som lider av torgskräck hit till oss av terapeuterna, eftersom de vet att patienterna här får konfronteras med en skara fridsamma och förnöjsamma människor”.

Bibliotekarien som finkulturens försvarare 
”Jag har allt sett dem, de där bibliotekspoliserna, hur de pratar med besökarna. De tråkar ut dem med sitt tjat om ‘hur viktigt det är att läsa!’. De avgör vad som är ‘välskrivet’, och inte, likt en hop våldnader ur det förflutna till finkulturens försvar.”

Bibliotekarien som en kuf och nörd som hellre umgås med böcker än människor….

…och…?

feelgoodbibliotekarien 2012, Bokmässan, Enligt Feelgoodbibliotekarien, Författare, Feel-good, Feelgoodfavoriter

Svenska feelgoodförfattare x3 på Bokmässan

På Bokmässan kunde jag inte låta bli att gå fram och hälsa på Katarina Mazetti och säga att jag gillar hennes böcker. Hon svarade att hon hade läst mitt inlägg om henne! Gissa om jag blev stolt och glad!
 
Här signerar hon ett exemplar av Kusinerna Karlsson – Spöken och spioner till min kollega, efter att vi lyssnat på Mazettis roliga presentation av boken. 
Dagen efter gick jag fram till Martina Haag, som stod och signerade böcker och tackade för senast. Jag råkade vara oblyg då också 🙂 Tyvärr blev fotot suddigt fastän hon poserade så snyggt. 
. 
Mitt i vimlet sprang jag på ännu en svensk feelgoodförfattare, som jag inte har hunnit att skriva om än här på bloggen. Jag tog chansen att hälsa på henne och uttrycka min beundran. Hon hade så snygga och häftiga kängor att jag frågade om jag fick fotografera dem. Än har ingen på Feelgoodbibliotekariens Facebooksida listat ut VEM författaren är. Kan du? 
Photo: Gissa vilken författare som har såååå snygga kängor!!?
Om du slänger om bokstäverna så får du svaret: 
laväirvenc 
feelgoodbibliotekarien Bokmässan, Tävlingar

Förlängd excesstävling…Vill du vinna en bok som är så liten att den får plats i en…?

Eftersom jag har haft lite tidsbrist på grund av, eller tack vare 🙂 Bokmässan så har jag inte hunnit dra någon vinnare i tävlingen om ett bokpaket från Excess – Pocketförlaget. Så jag bestämmer enhälligt att jag förlänger tävlingen några dagar till.

Vill du vinna en bok som är så liten att den får plats i en…?

Nämn i så fall en sak eller en plats som är lagom stor för en Excessbok. Mått 12×8 cm. Till exempel i en teburk.
Lämna ditt svar antingen här på bloggen eller på Feelgoodbibliotekariens facebooksida. Gärna bildbevis!

feelgoodbibliotekarien Bok- och biblioteksmässan, Enligt Feelgoodbibliotekarien

På bok- och biblioteksmässan som förstagångsbesökare

Nu är jag hemma igen efter en och en halv dag på Bok- och biblioteksmässan (Skriver bokmässan nu i fortsättningen fastän Bibliotek självklart ska stå med). Vilken upplevelse! Som förstagångsbesökare var det sååååååå mycket att ta in. Ni får stå ut med att det kommer att bli många inlägg om bokmässan här framöver. 🙂 I dag tänkte jag bara ge ett livstecken ifrån mig och skriva om min upplevelse av bokmässan som helhet, innan jag glömmer. Tror att jag kan behöva några dagar att smälta den också…

Att vara på bokmässan var som att befinna sig i en bokvärldsbubbla där inget annat existerade. Även om verkligheten hela tiden fanns där genom böcker, seminarier, samtal osv så kändes det som att vara i en drömvärld, likt Alice i underlandet. Jag blev nästan tvungen att nypa mig i armen ibland. Min upplevelse kan nog bäst beskrivas som att komma in i en gigantisk bokhandel som rymmer alla böcker i världen, författare och allt annat man kan tänka sig som har en koppling till böcker.

Till en början kändes det mycket förvirrat och svårt att ta sig fram. Det hände flera gånger att jag stod i kartan i handen och inte visste om jag höll den åt rätt håll. Dag två började jag hitta hjälpligt och hade vant mig lite vid folkmyllret. Jag har svårt att föreställa mig hur fullt det måste vara när portarna öppnades för allmänheten.

Myllret av författare var också en häfig upplevelse. Att höra någon ropa -”Mark” och vända sig om och se att det är Lasse Berghagen som ropar på Mark Levengood hör inte till de vanligaste händelserna i mitt liv i alla fall. Sen vande man sig på något sätt att var och varannan människa kändes bekant från TV. Ännu senare var det som att ögonen hade ställt in sig på något sätt så att man såg ännu fler människor som man hitills bara sett på TV. Återkommer med mer om det i ett senare inlägg.

Det var också roligt att få ansikten till namn som jag tidigare bara skrivit i mail, sett på webben och på Twitter. Om man får berömma sig själv…jag bestämmer nu att man får det :-)…så tycker jag att jag var modig som gick fram till okända/kända människor och presenterade mig. Jag hälsade på Anna Karin Ferm, som boktipsar i Go´Kväll, och lämnade över mitt visitkort och sa att jag gillade hennes boktips. Jag sa hej och presenterade mig för flera trevliga förlagsmänniskor från bla. Printz Publishing, Gilla böcker,  Novellix, Sekwa, Kabusa böcker, Forum och Pocketförlaget. Med Ulla Tillgren på Bazar förlag fick jag mig till och med en trevlig pratstund. Det är så roligt när man träffar folk som verkar trevliga i mail och så är de ännu mysigare i verkligheten! Jag fick med mig några godbitar från flera av dem, men mer om det i ett senare inlägg.

Nästa gång jag åker på bokmässan ska jag sitta ner och lyssna på fler monterprogram och seminarier. Både för att ha orken kvar till mingel och för att få ut mer av själva mässan. Jag fick så himlans ont i fötterna och benen av allt gående och stående. Så här första gången var det lite svårt att beräkna hur lång tid det tog att ta sig till mellan olika montrar. Jag hade vissa tider inplanerade, men när jag (eller rättare sagt vi, min kollega Kicki var min kartläsare :-)) kom fram hade författaren jag ville lyssna på redan pratat klart. Samtidigt är jag glad att vi tog oss tid att stanna lite här och där på vägen när vi hittade något intressant. Sånt man bör lyxa med första gången tycker jag.

Jag ska också skärpa mig och träffa bokbloggare nästa gång. I år var det så himlans mycket att insupa för mig så det blev inte av att jag letade upp någon, tyvärr. Karin Berg från Enbokcirkelföralla råkade på mig, så en bokbloggare träffade jag ju. Och så Hermia förstås i Gävleborgsmontern. Jag hittade aldrig till mässambassadörernas rum eller kaféet som skulle ligga utanför. Sen får jag väl erkänna att jag var lite feg och satte inte på mig min knapp som jag specialbeställt. Det var skönt att gå omkring ”inkognito” utan att någon visste vem jag var (som om så många skulle veta det :-)). Hade varit roligt att vara med på något bokbloggarmingel, som det som är i dag…men det får bli en annan gång.

Inte att förglömma! Självklart var det roligt att träffa biblioteksfolk också, som gamla kollegor jag inte träffat på länge, Katarina Dorbell från Barnens bibliotek, och de som jobbade i Gävleborgs monter. Jag gjorde själv en liten insats där.

Oj, vad långt det här blev då. Tjing så länge!

feelgoodbibliotekarien Enligt Feelgoodbibliotekarien, Historisk, Tävlingar

Vinstböckerna i brevlådan!

Jag tillhör en av de lyckliga som vann två böcker i Simona Ahrnstedts tävling, Den gick till så att man skulle hitta på en passande recension om boken Betvingad INNAN man hade läst den. Roligt uppdrag och tilltalande vinster.
 I dag kom böckerna i brevlådan. Dålig tajming! Hur ska jag nu ha tid att gå på bokmässa? Jag vill bara ligga på soffan och läsa ju 🙂 
Kanske träffar jag på Simona på mässan i stället. 
feelgoodbibliotekarien Enligt Feelgoodbibliotekarien, Tävlingar

Varför inte en bok i en hundbajspåse? :-)

Lina har lämnat det hittills mest originella svaret i tävlingen: 
”En hundbajspåse (oanvänd såklart). De svarta påsarna som finns i alla mina jackfickor används till det för de är till för, medan vissa fylls med kantareller, andra med blåbär som jag helt enkelt inte kan lämna i skogen. Så varför inte en bok? Det gäller bara att slänga rätt påse i soptunnan, hälsar Matte till tre taxar.”
Två dagar kvar nu…någon som kan slå Linas svar? 



feelgoodbibliotekarien Brittiskt, Favoriter, Feel-good, Feelgood, Feelgoodfavoriter

En nypa salt av Maria Goodin

Jag har tidigare skrivit om En nypa salt, fast då hade jag inte läst hela boken. Nu är den utläst och smält och den är så bra att den förtjänar ett inlägg till! I boken låg en lapp från Pia på Printz Publishing där det stod: ”Mer feelgood än så här blir det inte!”. Jag är beredd att hålla med på stört. Den är rolig, annorlunda och med ett driv i berättelsen där även spänningen får sin del. Samtidigt är den sorglig och den både berör och ruskar om. En av höstens härligaste läsupplevelser för mig. Jag tror att den skulle gå hem hos de flesta. Ungefär som En röd liten fågel i juletid, av Flagg. Den brukar jag rekommendera när biblioteksbesökare vill ha något mysigt.

Baksidestext: ”Meg växer upp med sin ensamstående och minst sagt excentriska mamma, som odlar spagetti i blomlådorna och fångar älvor i mjölkflaskor på nätterna”. 

Megs mamma använder fantasin för att dölja eller kanske förtränga hemska händelser i förfluten tid. Hon gör det på ett sånt lättsamt och briljant sätt att hon får tillvaron att glöda och jag tänker att fler barn förtjänar att växa upp i en fantasivärld som den Meg uppfostrades i. Samtidigt förstår jag Megs förtvivlan och starka vilja att få veta mer om sin egen bakgrund och hennes irritation mot mamman. Det kan inte vara lätt att möta omvärldens förvånade, roade och retfulla blickar inför sanslösa beskrivningar av sin egen födelse, till exempel, och samtidigt få veta att ens bakgrund är en helt annan än den man har hört under hela sin uppväxt.

Jag kan ändå inte låta bli att tänka: vilken ynnest att få växa upp med så många historier! Jag fastnade bland annat för det här stycket med Megs mammas förklaring av vad det är som håller uppe himlen. Jag tog mig friheten att skriva av den:

”- Vad är det som håller molnen uppe? frågade jag dig en dag. 
– Himlen förstås, svarade du.
Vi låg på rygg i parken, sida vid sida, och tittade på figurer i molnen. Jag minns att jag pekade på ett moln som såg ut som en kanin, fast du hävdade att det var en födelsedagstårta och att kaninens öron var ljus. Allt såg alltid ut som mat för dig. 
– Men vad är det som håller upp himlen då? frågade jag. 
Du var tyst en stund. 
– Luft, som i en sufflé, sa du sedan. 
– En sufflé? 
– Ja, en sufflé. Sätt handen framför munnen och andas i den, så här. 
Du andades in i handlflatan och jag gjorde likadant. 
– Känner du hur varm din andedräkt är? När alla människor i hela världen andas samtidigt, då blir det en massa varm luft. Och du vet ju hur varm luft får en sufflé att resa sig? 
Jag nickade högtidligt, låtsades att jag visste det. 
– All den varma luften från alla människor som andas gör att himlen höjer sig på samma sätt. 
Jag var för ung, för ung för att ifrågasätta dig. Du kunde ha sagt att himlen satt uppe med säkerhetsnålar och jag hade trott dig. Jag trodde på allt du berättade” 

Maria Goodin visar i den här boken på fantasins starka kraft, både för läkning och som ett sätt att visa kärlek. Mannen som kommer in i Megs liv tycker också mycket om att berätta historier och han blir vän med Megs mamma. Han är precis tvärtemot Megs pojkvän som är forskare och som bara tror på det som det finns bevis för. Kontrasten mellan de helt olika männen är lysande och ibland skrattretande. Det var lite befriande att själva kärlekshistorien fick stå tillbaka för mor och dotterrelationen. Samtidigt finns kärleken där på ett sånt naturligt sätt…Läs så förstår du vad jag menar 🙂

Det är roligt att jämföra hur titlarna ändras till att passa olika utgivningsländer; engelska titeln: Nutmeg och den amerikanska: From the kitchen of half truth. Den svenska titeln är lysande! 
Jag läser gärna fler böcker av Maria Goodin! 
Tack till Printz publishing som luskar upp så bra titlar! 
feelgoodbibliotekarien Enligt Feelgoodbibliotekarien

Cecilia Samartin tyckte jag ställde bra frågor :-)

Pyser nästan över av gladhet och stolthet när en favoritförfattare från andra sidan Atlanten, som har mottagit fina och stora litteraturpriser, svarar lilla mig 🙂 och skriver så här: ”Hi Anette – It was a pleasure! Your questions were very insightful and it would be lovely to meet you in person 😀 Thank you for you interest!”

Jag gick ju i lyckorus bara av att få möjligheten att få skicka frågor till henne…nu tror jag att jag måste fira med nåt gott eller nåt för att lugna mig lite. 🙂 

Antagligen är hon skittrevlig eller så har hon en bra PR-agent! 🙂 Äh…vem bryr sig 🙂

Här hittar du mina frågor till Cecilia Samartin. Även Karin Berg har frågat och fått svar från Samartin. 


På TV4 finns ett inslag när Cecilia Samartin intervjuas.

feelgoodbibliotekarien Enligt Feelgoodbibliotekarien, Tävlingar

Loppis …och små böcker som passar i en…?

I Edsbyn finns ett härligt fik, nästan i 50-talsstil, i alla fall huset och balkongen. I anslutning till fiket ligger Erikshjälpens second hand och där kan man göra många fynd. 
Vi var där i dag och fikade och med mig hade jag en excessbok som fick agera modell lite här och där 🙂 
Tävlingen fortsätter. Var får en excessbok plats? I en? Vinnare meddelas 27/9 när Bokmässan öppnar.