feelgoodbibliotekarien Bladvändare, Brittiskt, Deckare, Favoriter, Läst 09

Mörkrets alla färger av Peter Robinson

Mörkrets alla färger av Peter Robinson har jag väntat på sen i somras. Så fort den kom köpte jag den för att kunna läsa den i lugn och ro och inte känna hetsen av bibliotekskön. Precis som vanligt blev jag inte besviken. Det är alltid lika trevligt att umgås med Kriminalpolisen Alan Banks och hans bekanta. Det är inte många muntra stunder i boken, men ändå skulle jag gärna vara med Alan Banks när han löser mordmysterier. Framför allt skulle jag gärna sitta framför brasan i hans stuga och dricka hans dyra röda vin, med en fin ost till och lyssna på musiken han valt. På Robinsons hemsida hittar med listor med all musik som han refererar till i sina böcker. Det kan få mig, som inte är speciellt musikintresserad, att bli lite nyfiken.

Slutet på den här boken tyckte jag kändes lite snörpligt. Med en invecklad mordutredning där spioner smög i hälarna på poliskåren förväntade jag mig något mer. Konstigt nog förstörde det inte hela läsupplevelsen för mig. En Peter Robinson-bok är alltid värd att läsa först och främst för de levande personskildringarna, själva mordhistorian och de tilltalande engelska miljöerna.

Vad ska jag nu läsa? Jag vill läsa nåt som påminner om Peter Robinsons böcker. Någon som har något bra förslag? Reginald Hills deckare har jag inte läst. Kan de kanske vara något? Blev lite nyfiken efter läsningen av Främlingars hus. Eller så ska jag hoppa på Denise Mina som står i bokhyllan. Men jag är sugen på nåt jag inte tidigare läst. Inget svenskt bara!

feelgoodbibliotekarien Bladvändare, Brittiskt, Feel-good, Kul, Läst 09

En kaosmammas bekännelser av Fiona Neill

Själv nybliven tvåbarnsmamma fastnade jag för En kaosmammas bekännelser, av Fiona Neill när jag senast besökte bibliotket. Ibland kan det vara skönt att läsa om någon som har det värre än en själv. Och Lucy, mamman i den här boken, har det sju resor värre. Med tre söner i småbarnsåren och en heltidsarbetande make som reser till Italien och bygger på ett bibliotek (!) i Milano, är det svårt att hålla vardagsekorrhjulet igång. Tristessen gör att hon blir förälskad i Sexiga Hemmapappan, en av klassföräldrarna. Alfamamman och Läckermamman finns också med i historien. Tanken på otrohet och familjelivet är bokens röda tråd.

Boken beskrivs på framsidan som ”Mycket rolig…tävlar med Helen Fieldings Bridget Jones dagobk och Allison Pearsons 28 timmar på ett dygn”. Det stämmer. Jag skrattade högt lika många gånger under läsningen som jag gjorde när jag läste Brigdet Jones dagbok för många år sen. Tex när Lucy glömmer att hon har franstoning kvar i ansiktet när hon ska hämta barnen på skolan, eller när hennes man dricker upp hennes linser som hon råkat lägga i ett vattenglas bredvid sängen, eller när hon glömmer kredit kortet i frysen. Än har jag inte glömt något kort i frysen, men snudd på.

Jag har bara bra att säga om den här boken. Precis vad man behöver ibland. Att känna igen sig och få sig ett skratt. Upplösningen på slutet är som gjord för en film. Skulle inte förvåna mig om boken redan blivit filmad. Ska jag klämma ut mig något negativt så kändes texten något för välmatad med utvikningar, som ibland gör boken något svårläst. Men det kan bero på mig också, eftersom jag blädderläste långa stycken då nästa bok väntar på mig.
feelgoodbibliotekarien Bladvändare, Brittiskt, Favoriter, Feel-good, Läst 09, Sugen på

Luftslott av Sheila O´Flanagan

Jag tror att jag har utvecklat ett beroende! Ett beroende av Sheila O`Flanagans böcker. Det skulle kunna vara värre, jag vet. Men det var med lustkänslor jag stod och tog emot bokpaketet från postbilen nyss ute vid brevlådan nu på fredagsmorgonen. Jag hann få Inte han! före helgen. Helgen är räddad!

Jag har lovat mig själv att jag ska, ska, ska försöka vänta ut boknyheterna tills de kommer i pocket och inte slänga mig över varenda ny bok och köpa den. Låna känns inte så enkelt nu när jag har två små busungar hemma. En pocket kan jag lägga överallt utan att vara rädd att den får syltfläckar eller kastas på gräsmattan. Medans jag väntar på att Kajsa Ingmarssons och Marian Keyes nyaste ska komma på pocket har jag som sagt upptäckt Sheila O`Flanagan. Tydligen ligger hon över Marian Keyes på topplistorna i Storbrittanien och jag kan förstå det. I alla fall är hon lika bra som Keyes. Var länge sen jag fastnade på samma sätt i Keyes böcker som jag gör i O´Flanagans.

Både Den jag ville ha och Luftslott har en liten oväntad och kanske bakvänd historia. I Luftslott möter Carey, som är flygledare, Ben på ett plan till New York och en vecka senare är de gifta. Sen handlar resten av boken om vad alla andra tycker om deras snabba giftemål och om tvivlen på om de gjorde rätt. Självklart vet man ju att det kommer att sluta lyckligt, men vägen dit är intressant. Personerna är väl tecknade och bakgrundsmiljön ger boken sin krydda. I den här boken fick man lära sig en del hur jobbet som flygledare fungerar. I Den man vill ha var det finansvärlden som var central. Enligt författaren gör hon en hel del research innan hon skriver och det gör det lilla extra.

Nu väntar jag bara på att biblioteket ska köpa in hennes nyaste så att jag slipper frångå mitt löfte att vänta in pocketutgåvan. Syskonkärlek hoppas jag kommer att handla en del om hur det är att arbeta som arkeolog.
feelgoodbibliotekarien Biografi, Bladvändare, Brittiskt, Läst 09

Leka bland vuxna av Sophie Dahl

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om Leka bland vuxna av Sophie Dahl. Den var lättläst som rinnande vatten, intressant och fascinerande. Huvudpersonens liv var långt ifrån ett vanligt svenssonsliv om man säger så. -”KAN man göra SÅ?”, tänkte jag flera gånger, men kommer inte på några exempel så här i efterhand.

Under läsningen kunde jag aldrig släppa tanken : Är det här chick-lit eftersom Cecelia Ahern rekommenderade den på framsidan. Det gick liksom inte ihop i min hjärna med att författarinnan Sophie Dahl är Roald Dahls barnbarn. Spelar egentligen ingen roll om det är chic-lit eller inte eftersom jag gillar det, men det ställde till det i min hjärna. Inte en av mina favoriter, men den satte sina spår och jag kommer nog att kolla upp Sophie Dahls nästa bok.
feelgoodbibliotekarien Bladvändare, Feel-good, Kul, Läst 09, USA

Motsatsen till kärlek av Julie Buxbaum

Motsatsen till kärlek – är det hat eller likgiltighet? Det frågar sig Emily i denna bok. Hon är en ca 30-årig advokat i New York, som i panik gör slut med sin pojkvän när hon känner att han är på väg att fria. Hon har liiite problem med relationer kan man säga. Men hon tar tag i problemet och får hjälp från alla möjliga håll.

Den här boken skulle jag vilja likna med Keyes böcker. Lättsam, romantisk, men med en gnutta mer djup. Emily för en del diskussioner med sin åldrade och visa farfar och hans väninna och värmen i deras relation berör mig i hjärtetrakten. Samtidigt är boken rappt skriven och inte banal eller förutsägbar. Jag läser gärna mer av Julie Buxbaum. Det tråkiga nu är att boken är slut och att jag måste hitta någon annan bok att ta med på resan…när den nu blir av!!!! (Svininfluensa!!!)
feelgoodbibliotekarien Bladvändare, Feel-good, USA

Livets aviga och räta – ett måste för alla sticktokiga

Livets aviga och räta av Kate Jacobs var överraskande bra. Kanske beror det på att mina förväntningar inte var så höga. Men baksidestextens löfte om att den skulle bli film med Julia Roberts gjorde att det kändes som en bok för mig. Nu när jag kollar lite på nätet ser jag att det finns en fortsättning och jag kan tänka mig att läsa den också.

Handlingen utspelar sig i en liten handarbetsbutik i centrala New York där några kvinnor varje fredag träffas för att sticka. Klubben blir mer än bara stickning även om stickningen har en central roll boken igenom. Varje avsnitt börjar med en stickbeskrivning som även kan passa in som en beskrivning av livet. I centrum står en ensamstående mamma som lyckats som egen företagare och som mamma trots att hon inte haft det så lätt. Mannen med stort M, som lämnat henne dyker upp igen efter 8 år och ni kan ju gissa själva vad som händer.
Vad jag gillar med den här boken var vänskapen och gemenskapen mellan kvinnorna, New York-känslan och den romantiska tråden. Jag gillar även att den inte var så förutsägbar som jag först trodde. Mer än så kan jag inte säga, bara att slutet var väldigt oväntat, i alla fall för mig. Kan avslöja att titeln stämmer på innehållet.
Jag väntar med spänning på rollbesättningen av den kommande filmen!
feelgoodbibliotekarien Bladvändare, Feel-good, Läst 08, USA

39-årskrisen, av Jane Green

39-årskrisen, av Jane Green har varit en alldeles utmärkt julläsning för mig. Jag har stulit åt mig små stunder då jag helt absorberats av berättelsen. Såna böcker är speciellt bra när man blir avbruten i sin läsning ofta. För en del kanske Jane Greens böcker är alldeles för lättsmälta, men för mig är det underhållning som jag behöver ibland. Jag gillar henne och den här tycker jag är bättre än många av hennes tidigare.

Boken handlar om fyra vänner som tappat kontakten med varandra, men som återses när en gemensam gammal vän plötsligt dör. Det visar sig att han varit en viktig person i alla deras liv. När de träffas igen är det som att tiden stått stilla. Det är där jag börjar bli nostalgisk. För visst är det så att gammal vänskap inte rostar. När jag läser denna bok längtar jag efter mina vänner och efter den tid som flytt.

Det är lätt att känna in sig i de olika personernas känsloliv och problem, även om jag inte helt känner igen mig, fastän jag själv snart fyller 39. Lite kul är det när man känner igen sig i 80-tals musiken de lyssnade på när de var yngre, som tex Culture club. Den här boken rekommenderar jag till dig som läst klart alla Marian Keyes böcker och som vill ha en lättsmält historia som vrider och vänder på relationer och alla problem och glädjeämnen som följer med dessa.
feelgoodbibliotekarien Bladvändare, Feel-good, Läst 08, USA

Förbjuden frukt, av Sara Addison Allen

Jag lockades först av den här boken för att den enligt en recension skulle vara en blandning mellan Stekta gröna tomater, Desperat housewifes och Six feet under. Låter som en perfekt kompott i mina öron. Efter att ha inhandlat pocketversionen fick omslaget mig att tänka på Harlekinböcker. Men faktiskt har den roat mig under några förkylda dagar. De magiska inslagen får mig att tänka på Allendes Andarnas hus. Ingen verkar tycka att det är konstigt om klockan slutar slå och vattnet i kastrullen plötsligt slutar koka. Inte heller att det finns ett mystiskt äppelträd som kastar äpplen efter folk.

Som vanligt i mina favoritböcker så finns där ett persongalleri med udda personligheter. Vissa drag har gått i arv från generation till generation. I en familj springer alla männen på nätterna och gifter sig alltid med äldre kvinnor. I en annan är kvinnorna speciellt bra på sex. En kvinna har en ovanlig gåva och får ofta en tvingande känsla av att hon måste ge något till en viss person. Som i slutet av boken när en man får en mangodelare (!?) som för honom till en matlagningskurs som han annars inte skulle ha gått på.

Recepten i boken får det att vattnas i munnen och får mig att tänka på filmen och boken Kärlek het som chili. Huvudpersonen i Förbjuden frukt, har alltid i olika sorters ingredienser som ska få personen som ska äta den att känna på speciella sätt. Till exempel så ska squashblommor tydligen vara bra för förståelse.

Vad sägs om:
Kex med syréngelé, småkakor med lavendel och tekakor med krassemajonäs. Stekta maskrosknoppar på ris med kronblad från ringblommor och stuvade pumpablommor. Muffins med kanderade penséer fick barnen att tänka efter. Kaprifolvin gav förmåga att se i mörkret. Dipp gjord på hyacintknoppar fick en att bli nedstämd och tänka på det förflutna och salladerna med endiver och mynta fick en att tro att något trevligt skulle ända. Som matlagningspoesi för min hungriga själ!!

Trots det tramsiga omslaget och det ganska smör-romantiska innehållet tilltalades jag av den här boken. Som en saga för vuxna står det på baksidan och jag är beredd på att hålla med. Läser gärna fler böcker av Sarah Addison Allen.
feelgoodbibliotekarien Adoption, Bladvändare, Favoriter, Läst 08, USA

Kära syster – systrar till tusen

Äntligen en bok som jag fastnar totalt för. Jag kommer ihåg att jag gillade Tawni O´dells bok Avvägar. Det är stämningen och den lätt skruvade humorn som jag gillar och att inget är som man först tror. I Kära syster dyker Shae-Lynns (bara namnet!) syster upp efter att ha varit spårlöst försvunnen i många år. Samtidigt möter Shae-Lynn ett antal personer som alla är ute efter hennes syster. Berättelsen vindlar och de olika personerna har inte det ärende jag först fick för mig. Mycket systrar nu för tiden. Hann ju bara börja läsa Förbjuden frukt innan Kära syster dök upp på jobbet. I Förbjuden frukt handlar det också om en lillasyster som söker upp sin storasyster.

Huvudpersonen, Shae-Lynn, är en 40-årig kvinna med skinn på näsan som klarar sig själv. Hon är en före detta polis som lever på att köra taxi. Hennes tuffa uppväxt med en mor som dog tidigt och en far som slogs och drack har gjort henne tuff. Jag kommer att tänka på en annan huvudperson i Laura Lippmans I spindelns nät som jag skrvit om tidigare i år. Laura Lippman som helt oförhappandes också skrivit en bok om två systrar.

Sen blir jag nästan kär i beskrivningen av gruvsamhället där berättelsen utspelar sig. I en liten stad, med ett märkligt och lite udda persongaller, som ni vid det här laget vet att jag gillar, i Pennsylvania. Jag kommer nog snart att köpa Ivans återkomst på pocket. Bara nu inte den också handlar om systrar….;-) Jag har halva boken kvar och den ska jag avnjuta i sakta mak.
Läste klart boken nu i kväll och blev inte besviken. En sån fin och samtidigt roande berättelse om systerskap och relationen mor/far-barn. Måste skriva till adoption som etikett, men vill inte avslöja på vilket sätt ämnet kommer in i boken, då skulle jag avslöja för mycket för dig som inte läst den än.
feelgoodbibliotekarien Bladvändare, Deckare

Varför se deckarserier på tv när man kan läsa så bra deckare som Åsa Larssons Till dess din vrede upphör. Inte nog med att personskildringarna är så väl skrivna och att hon får snö att verka tilltalande, hon får mig till och med sugen på att flytta till….eller i alla fall besöka platserna hon beskriver.