En förtjusande man

Jag hann få den före jul! Som en julklapp till mig själv. Dagen före julafton dök En förtjusande man (boken alltså :-)) ner i brevlådan. Bättre julläsning får man leta efter. Den är tjock som en telefonkatalog, men går inte att släppa. Säga vad man vill om Keyes, men hon håller mig i ett fast grepp bara jag öppnat boken. Den här är charmig för att det handlar om så många olika kvinnor. Speciellt gillar jag Lola. Efter att det visat sig att pojkvännen visst ska gifta sig med någon annan tappar hon greppet om sitt liv och förpassas av vännerna ut på irländska landsbygden. Varför är det hon och inte jag som får bo i ett gammalt hus i en liten by. Gå till puben, hyra filmer och träffa lite roligt folk och göra ingenting.
Nä nu har jag inte tid med det här. Måste greppa tag om boken igen innan ögonlocken stänger sig. Tyvärr är vi lite oense på den punkten ögonlocken och jag. De ger upp innan JAG VILL!

Gott nytt år!

Efter bokens sista sida: En av Keyes bästa enligt mig. Så tjock, men jag saknade den när den var slut. Ytlig, visst, men det är väl alla som läser Keyes inställda på. Samtidigt tog den upp viktiga ämnen som tex alkoholism där jag tyckte att beskrivningen av ett beroende skildrades på ett verkligt bra vis. Blev så sugen på fler Keyes så jag sprang till biblioteket på en gång och lånade flera av hennes som jag läst tidigare. Risk för att de inte blir lästa. Rullar ju in nya böcker hela tiden som jag vill läsa och då känns det som slöseri att läsa om böcker jag redan läst.

Julläsning och God jul!

Året börjar gå mot sitt slut. Senaste månaderna har jag inte läst så mycket eller bloggat särkilt mycket. Men några böcker har i alla fall slunkit igenom. Även om vissa mer eller mindre blivit bländerlästa. Klart läsvärda!

Idag på posten kom julklapparna till mig själv! God jul och gott nytt år alla bokvänner där ute!


Den sista föreläsningen

Äntligen en bok som griper tag i mig! Tycker att jag inte hittar några bra böcker nu för tiden. Den här hade dock en kollega rekommenderat. Enligt henne skulle den vara lättläst, gripande och samtidigt lite rolig. Jag håller med. Tror nästan att jag fått smak för biografier efter den här. Ska nog ta en sväng på biografihyllorna nästa gång på bibblan. Läs mer om Den sista föreläsningen här.

Höga klackar av maxted

Höga klackar av Anna Maxted förvånade mig genom att vara bättre än jag trott. Jag köpte den på rea för bara några kronor eftersom jag ofta stått och tallat på Gå vidare av samma författare på biblioteket. På den står det nåt som liknar: ”Om den här boken kommit ut före Bridget Jones dagbok skulle Bridget kunnat slänga sig i väggen”. Jag kan hålla med. Höga klackar var i alla fall lika rolig som Bridget Jones och jag skrattade inombords fler än en gång. Bla när huvudpersonens vidrige långhårige pojkvän lånar hennes hårborttagningsmedel i tron att det är schampo. Rätt åt honom! Persongalleriet och tonen i boken får mig att tänka på en av mina favoritserier på tv för några år sen: Livet kan börja! och även en av mina favoritböcker Våga flyga.

Jag började även att läsa på Gå vidare, men har kommit av mig i läsningen. Jag tycker att det varit en sån tam bokhöst. Hittar INGET som jag vill läsa och det har jag nästan inte varit med om tidigare. Beror det på att jag är föräldraledig och inte har koll på ”bokfloden” eller är det så att det inte kommer så många böcker i min smak just nu? Eller ska jag skylla på att november varit ovanligt mörk?

Det som göms under sten

Missade jag något, eller???! var första tanken när jag läst ut boken. Eller rättare sagt blädderläst klart den. Den fick aldrig fart och var alldeles för mörk för mig. Jag gillade verkligen författarens tidigare bok: Där tvivlet gror, men den här var inte alls likadan. Den som har läst den ordentligt får gärna upplysa mig om vem som vara mördaren. För var det den som jag tror så var boken helt menlös. Men det kan ju bero på mig också att jag missat någon viktig ledtråd.

Rätt åt dig! av Jane Fallon

Redan i början på boken upptäcker hustrun och älskarinnan mannens dubbelliv. Då hann jag tänka : jaha vad ska boken handla om nu då? Historien tog inte alls slut där, utan snarade började. De två kvinnorna utarbetar den ultimata hämnden och gör den otrogne mannens liv till ett rent helvete. Riktigt roligt när han måste gå på samma tråkiga film med båda kvinnorna och när älskarinnan huxflux dyker upp när hans föräldrar är på besök. Leken blir elakare och elakare och nog får han sitt straff.

Ser nu att jag inte var så imponerad av författarens tidigare bok: Dumpa Matthew. Rätt åt dig är bättre. Boken beskrivs på baksidan så här: ”En svart komedi, underhållande relationsroman och en välkomponerad chick-litkaramell”. Jag kan inte annat än hålla med.

Jane Fallon är tv-producent och arbetar bla för BBC. Om boken inte redan är film så handlar det nog bara om NÄR och inte OM.

Utan ett ord av Linwood Barclay

Jag tycker precis som Boktoka om Utan ett ord av Linwood Barclay och hon beskriver den så bra så jag slipper. Även Dagens nyheter gillade den. Väldigt spännande, men förutsägbart slut som får mig att undra varför jag inte fattat tidigare. Det här är en sån där bok som man helst ska ha tid för att sträckläsa. Gärna i en solstol på semestern eller under en helg i fjällstugan framför brasan. Det tog emot att lägga den i från sig och ägna sig åt världsliga sysslor. Varje kapitel slutade med en cliffhanger som jag inte sett motsvarighet till sedan Da Vincikoden.

Jag blev rekommenderad att läsa Utan ett ord av en luttrad bibliotekariekollega. Hon tipsade mig också om Mordbyn, så jag tror jag måste läsa den också.

Ivans återkomst av Tawni O`Dell

Genom hela boken Ivans återkomst kände jag lukten av gruvdamm i näsan. Vad den handlar om kan du läsa här. Jag läste författarens tidigare bok Avvägar för länge sen och minns den än. Hennes senaste bok Kära syster gillade jag ännu mer för att den var roligare än de tidigare två. Till den som inte läst något av Tawni O`Dell skulle jag nog rekommendera att börja med Kära syster. Efter den är man fast och bara måste läsa fler böcker av samma författare.

Sånt man bara säger av Helena von Zwiegbergk

Sånt man bara säger av Helena von Zweigbergk var helt toppenbra!! Jag läste ut den på en dag och natt fastän nattsömnen blev lite väl kort. Det var så lätt att komma in i den, precis som hennes tidigare böcker. Har dock inte läst hennes deckare, men måste kanske ge mig på dem också. Boken hade ett sånt driv fastän det inte var någon speciellt spännande historia. Det KÄNDES som att man var med och att personerna i boken var verkliga. Stämningen satte sig nästan fast i min hjärna och jag kan känna av tystnaden i huvudpersonens hus långt ut på landet.

Hade jag varit lite piggare idag hade jag säkert kunnat klämma ur mig något intressantare inlägg, men det finns det andra som står för. Jag skyller på författaren och boken som stal välbehövliga delar av min nattsömn. Jag är i alla fall väldigt glad över att jag har den här läsupplevelsen i bagaget!

Mörkrets alla färger av Peter Robinson

Mörkrets alla färger av Peter Robinson har jag väntat på sen i somras. Så fort den kom köpte jag den för att kunna läsa den i lugn och ro och inte känna hetsen av bibliotekskön. Precis som vanligt blev jag inte besviken. Det är alltid lika trevligt att umgås med Kriminalpolisen Alan Banks och hans bekanta. Det är inte många muntra stunder i boken, men ändå skulle jag gärna vara med Alan Banks när han löser mordmysterier. Framför allt skulle jag gärna sitta framför brasan i hans stuga och dricka hans dyra röda vin, med en fin ost till och lyssna på musiken han valt. På Robinsons hemsida hittar med listor med all musik som han refererar till i sina böcker. Det kan få mig, som inte är speciellt musikintresserad, att bli lite nyfiken.

Slutet på den här boken tyckte jag kändes lite snörpligt. Med en invecklad mordutredning där spioner smög i hälarna på poliskåren förväntade jag mig något mer. Konstigt nog förstörde det inte hela läsupplevelsen för mig. En Peter Robinson-bok är alltid värd att läsa först och främst för de levande personskildringarna, själva mordhistorian och de tilltalande engelska miljöerna.

Vad ska jag nu läsa? Jag vill läsa nåt som påminner om Peter Robinsons böcker. Någon som har något bra förslag? Reginald Hills deckare har jag inte läst. Kan de kanske vara något? Blev lite nyfiken efter läsningen av Främlingars hus. Eller så ska jag hoppa på Denise Mina som står i bokhyllan. Men jag är sugen på nåt jag inte tidigare läst. Inget svenskt bara!