Nu är jag hemma igen efter en och en halv dag på Bok- och biblioteksmässan (Skriver bokmässan nu i fortsättningen fastän Bibliotek självklart ska stå med). Vilken upplevelse! Som förstagångsbesökare var det sååååååå mycket att ta in. Ni får stå ut med att det kommer att bli många inlägg om bokmässan här framöver. 🙂 I dag tänkte jag bara ge ett livstecken ifrån mig och skriva om min upplevelse av bokmässan som helhet, innan jag glömmer. Tror att jag kan behöva några dagar att smälta den också…
Att vara på bokmässan var som att befinna sig i en bokvärldsbubbla där inget annat existerade. Även om verkligheten hela tiden fanns där genom böcker, seminarier, samtal osv så kändes det som att vara i en drömvärld, likt Alice i underlandet. Jag blev nästan tvungen att nypa mig i armen ibland. Min upplevelse kan nog bäst beskrivas som att komma in i en gigantisk bokhandel som rymmer alla böcker i världen, författare och allt annat man kan tänka sig som har en koppling till böcker.
Till en början kändes det mycket förvirrat och svårt att ta sig fram. Det hände flera gånger att jag stod i kartan i handen och inte visste om jag höll den åt rätt håll. Dag två började jag hitta hjälpligt och hade vant mig lite vid folkmyllret. Jag har svårt att föreställa mig hur fullt det måste vara när portarna öppnades för allmänheten.
Myllret av författare var också en häfig upplevelse. Att höra någon ropa -”Mark” och vända sig om och se att det är Lasse Berghagen som ropar på Mark Levengood hör inte till de vanligaste händelserna i mitt liv i alla fall. Sen vande man sig på något sätt att var och varannan människa kändes bekant från TV. Ännu senare var det som att ögonen hade ställt in sig på något sätt så att man såg ännu fler människor som man hitills bara sett på TV. Återkommer med mer om det i ett senare inlägg.
Det var också roligt att få ansikten till namn som jag tidigare bara skrivit i mail, sett på webben och på Twitter. Om man får berömma sig själv…jag bestämmer nu att man får det :-)…så tycker jag att jag var modig som gick fram till okända/kända människor och presenterade mig. Jag hälsade på Anna Karin Ferm, som boktipsar i Go´Kväll, och lämnade över mitt visitkort och sa att jag gillade hennes boktips. Jag sa hej och presenterade mig för flera trevliga förlagsmänniskor från bla. Printz Publishing, Gilla böcker, Novellix, Sekwa, Kabusa böcker, Forum och Pocketförlaget. Med Ulla Tillgren på Bazar förlag fick jag mig till och med en trevlig pratstund. Det är så roligt när man träffar folk som verkar trevliga i mail och så är de ännu mysigare i verkligheten! Jag fick med mig några godbitar från flera av dem, men mer om det i ett senare inlägg.
Nästa gång jag åker på bokmässan ska jag sitta ner och lyssna på fler monterprogram och seminarier. Både för att ha orken kvar till mingel och för att få ut mer av själva mässan. Jag fick så himlans ont i fötterna och benen av allt gående och stående. Så här första gången var det lite svårt att beräkna hur lång tid det tog att ta sig till mellan olika montrar. Jag hade vissa tider inplanerade, men när jag (eller rättare sagt vi, min kollega Kicki var min kartläsare :-)) kom fram hade författaren jag ville lyssna på redan pratat klart. Samtidigt är jag glad att vi tog oss tid att stanna lite här och där på vägen när vi hittade något intressant. Sånt man bör lyxa med första gången tycker jag.
Jag ska också skärpa mig och träffa bokbloggare nästa gång. I år var det så himlans mycket att insupa för mig så det blev inte av att jag letade upp någon, tyvärr. Karin Berg från Enbokcirkelföralla råkade på mig, så en bokbloggare träffade jag ju. Och så Hermia förstås i Gävleborgsmontern. Jag hittade aldrig till mässambassadörernas rum eller kaféet som skulle ligga utanför. Sen får jag väl erkänna att jag var lite feg och satte inte på mig min knapp som jag specialbeställt. Det var skönt att gå omkring ”inkognito” utan att någon visste vem jag var (som om så många skulle veta det :-)). Hade varit roligt att vara med på något bokbloggarmingel, som det som är i dag…men det får bli en annan gång.
Inte att förglömma! Självklart var det roligt att träffa biblioteksfolk också, som gamla kollegor jag inte träffat på länge, Katarina Dorbell från Barnens bibliotek, och de som jobbade i Gävleborgs monter. Jag gjorde själv en liten insats där.
Oj, vad långt det här blev då. Tjing så länge!
Kom just hem från bion där vi i Edsbyns filmförening – Bio Kontrast – visade Moonrise Kingdom. Jag tyckte så mycket om den att min spontana reaktion var att ställa mig upp och applådera när eftertexten började rulla. Eftersom vi var så få i publiken kändes det lite fånigt…så jag höll mig i skinnet och applåderade bara inombords :-). Filmen var SÅ snygg, SÅ bra berättelse och SÅ rolig! Det visste jag i och för sig att den skulle vara eftersom jag älskat Wes Andersons tidigare filmer, men jag är nog beredd att kalla den här för hans absolut bästa – hittills! Moonrise Kingdom bara måste jag få äga. Det bästa är att han bara är 43 år, så förhoppningsvis får vi se många fler filmer av honom.
Feelgoodbiblioteket 