Motsatsen till kärlek – är det hat eller likgiltighet? Det frågar sig Emily i denna bok. Hon är en ca 30-årig advokat i New York, som i panik gör slut med sin pojkvän när hon känner att han är på väg att fria. Hon har liiite problem med relationer kan man säga. Men hon tar tag i problemet och får hjälp från alla möjliga håll.
Sjuårskrisen av Josie Lloyd och Emlyn Rees
En förkylning och en pocketbok senare börjar jag se ut från näsduksgrottan. Sjuårskrisen är perfekt att ha som 30-sekunders-läsning, eftersom sådan läsning lätt gör att jag tappar sammanhanget. Den här berättelsen och med det driv den har gör att det är omöjligt att tappa tråden. 30 sekunders läsning är ungefär vad jag stundtals lyckats smyga mig till de senaste dagarna när jag varit hemma med en förkyld dotter, samtidigt som jag själv nyser väldigt ofta. Det kan också kännas som en tröst att läsa om andra som också känner sig som en ”hushållsrobot” just såna här dagar.
Livets aviga och räta – ett måste för alla sticktokiga
Livets aviga och räta av Kate Jacobs var överraskande bra. Kanske beror det på att mina förväntningar inte var så höga. Men baksidestextens löfte om att den skulle bli film med Julia Roberts gjorde att det kändes som en bok för mig. Nu när jag kollar lite på nätet ser jag att det finns en fortsättning och jag kan tänka mig att läsa den också.
Ketchupeffekten



Det har varit trögt på läsfronten ett tag. Jag har inte alls varit lässugen. För en läsoman känns några dagar utan böcker som en hel evighet. Är väl bara några dagar jag inte läst egentligen. Jag har inte haft någon bok som lockat mig. Samtidigt har jag haft ett bokpaket på ingång som varit försenat från Adlibris, så det har inte känts som jag skulle hinna börja på någon annan bok. Har nämligen utvecklat en sorts ovilja att ha flera böcker på gång samtidigt. Bloggsjuka?
39-årskrisen, av Jane Green
39-årskrisen, av Jane Green har varit en alldeles utmärkt julläsning för mig. Jag har stulit åt mig små stunder då jag helt absorberats av berättelsen. Såna böcker är speciellt bra när man blir avbruten i sin läsning ofta. För en del kanske Jane Greens böcker är alldeles för lättsmälta, men för mig är det underhållning som jag behöver ibland. Jag gillar henne och den här tycker jag är bättre än många av hennes tidigare.
Förbjuden frukt, av Sara Addison Allen
Jag lockades först av den här boken för att den enligt en recension skulle vara en blandning mellan Stekta gröna tomater, Desperat housewifes och Six feet under. Låter som en perfekt kompott i mina öron. Efter att ha inhandlat pocketversionen fick omslaget mig att tänka på Harlekinböcker. Men faktiskt har den roat mig under några förkylda dagar. De magiska inslagen får mig att tänka på Allendes Andarnas hus. Ingen verkar tycka att det är konstigt om klockan slutar slå och vattnet i kastrullen plötsligt slutar koka. Inte heller att det finns ett mystiskt äppelträd som kastar äpplen efter folk.
Drottningen vänder blad
Drottningen vänder blad, av Alan Bennett levde på alla vis upp till mina förväntningar. En feel-good bok om läsning helt i min smak. Jag har svårt återge den på ett rättvist sätt och hänvisar därför till DN.
Kanske ska jag börja blogga om böckerna när jag är mitt i dem istället för när de är slut? Jag är helt uppslukad av Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap just nu. Så charmigt med vanlig brevväxling, som kräver mer av skrivaren än av mailaren. Genom en ung författarinnas penna får vi möta en efter en i det litterära sällskapet på ön Guernsey och hur deras relation till boken ser ut. Sällskapet bildades genom en slump och av nödvädighet för att klara livhanken från tyska soldater. Fram växer kärleken till litteraturen på de mest oväntade vis. Man får också veta mer om hur det var att leva under ockupation under andra världskriget, om fattigdomen, matbristen, men också livskraften och kämpaglöden som fanns hos många öbor. Jag har läst många böcker om andra världskrigets fasor genom åren, men i den här boken fyller kunskapsluckor hos mig och det gör mig glad. Kommer inte på något exempel nu, men jag kanske återkommer. Boken innehåller både de mest svartaste sidor av mänskligheten och de vackraste. Först tänkte jag kalla det här för feel-goodläsning, men vet inte om det går att göra det när den även innehåller fasansfulla skildringar från koncentrationsläger och avrättningar.
Mitt liv som pingvin
Det ljuva livet i Alaska
Om man ska starta ett samhälle mitt ute i vildmarken vad börjar man med då? Bara i Cicely startar man med en radiostation och en tidning. Äntligen har jag fått se min favorit-tv-serie på dvd: ”Det ljuva livet i Alaska”. Det har ju visat sig att det råder viss okunnighet om denna ypperliga serie…;-)
I korthet så handlar det om en nyexaminerad läkare som fått sin utbildning betald mot att han jobbar sina första år i en liten håla. Det visar sig vara mycket värre än vad han först trodde. Här kryllar det av excentriska och udda personligheter precis som i ”Mina två mammor” som jag skrev om tidigare. Kanske därför jag gillar den boken så mycket….
Den lilla orten byggdes av en före detta astronaut, där finns en hårdrockar-indian med en farbror som är medicinman, en snygg radio-kille, en flygar-tjej, en mysig bar, älgar på gatorna osv osv. Det var inte utan att jag kände igen mig härom dagen när jag stod i kö på lilla butiken här på min lilla ort….och jag går inte helt avslappnat när jag är ute och promenerar. Jag håller hela tiden utkik om det är någon björn i buskarna.
