En sång för Issy Bradley

Issy-webformatDet är ju inte varje dag man läser en feelgoodroman om en mormonfamilj, men under påskhelgen läste jag En sång för Issy Bradley, och det gav en extra dimension till det religiösa inslaget i boken. Vi är många som knappt vet varför vi egentligen firar påsk, medan andra, liksom familjen Bradley, som är troende mormoner, inte kan tänka sig ett liv utan Gud. Familjen Bradley är en ganska vanlig familj,förutom att deras liv helt styrs utifrån reglerna i mormonernas bok. Utan den boken den vore de helt vilsna.

Issys pappa är pastor, och gör enligt tron uppoffringar, som bland annat att vara frånvarande på sonens födelsedag, och hjälpa sjuka människor istället. Det får ödesdigra följder eftersom dottern Issy insjuknar i hjärnhinneinflammation under kalaset, och senare somnar in på sjukhuset.

Mammans tro, som inte är särskild stark ens från början, får sig så klart en törn av dotterns död. Redan vid Issys begravning görs avsteg från de strikta religiösa reglerna. Mamman önskar sig ett bildspel med bilder från Issys liv, vilket inte är tillåtet, men det bryr hon sig inte om. Hon förstår inte hur hon ska kunna leva vidare och går in i depression. Mormonerna anser att det inte är okej att bryta ihop, utan man måste ta sig samman och gå vidare. Att visa svaghet är att göra ett avsteg från läran.

Förutom att boken är gripande och ganska humoristisk, är det intressant att få en inblick i mormonernas tro och livsstil. Temat är inte så vanligt i underhållningsgenren, men författaren är själv uppväxt som mormon, men lämnade samfundet som vuxen, och där av förstår man ämnesvalet.

Det är något speciellt med familjen Bradley, för jag tänker på dem än, fast det är månader sedan jag läste om dem. Vissa av barnen i familjen försökte ständigt göra uppror mot tron och den religiöst styrde pappan (inte alltid på så snälla vis), medan andra försökte så gott de kunde att leva enligt mormonernas regler. Lillebror var den hoppfulla och trodde på mirakel, vilket smärtade mitt modershjärta något enormt när han envist satt där på trappen varje dag och väntade på att systern skulle komma tillbaka.

Det låter underligt att säga det, men mitt i all sorg och det regelstyrda livet, beskriver författaren personerna och deras familjeliv med humor. Hon skriver lättsamt om ett ämne som annars förväntas vara tungt. Hon vågar driva med de religiösa, men på ett ömsint sätt. Ingen borde bli stött, tycker jag då, som ser det hela från utsidan. Vore roligt att höra om hon har fått kritik från mormonhåll.

En sång för Issy Bradley är absolut en bok för dig som gillar feelgood, humor och som samtidigt vill lära dig något nytt.

Annonser

Lyckliga människor läser och dricker kaffe

kaffeBara titeln fick mig att smälta långt innan jag hade boken i min hand. Lyckliga människor läser och dricker kaffe är även namnet på det bokkafé som huvudkaraktären Diane driver i centrala Paris.

Jag trodde att det var en mysig roman rakt igenom, men redan i första kapitlet får man känna på en avgrundsdjup sorg, när Dianes dotter och make dör i en bilolycka. Sorgen går fysiskt genom sidorna och man drar nästan själv en suck av lättnad när hon efter ett år av isolering och uppmuntran från sin vän, bestämmer sig för att bryta upp och resa bort. På måfå väljer hon Irland och i det lilla hus hon hyrt fortsätter hennes sörjande. Det som till sist drar henne tillbaka till livet och får henne att känna något igen, är den buttre och ohyggligt otrevlige grannen och dennes hund.

En ganska förutsägbar berättelse, utan ett förutsägbart slut. Romanen innehåller ingredienser som blåsiga stränder, irländska pubar, gladlynta irländare, kaffe och böcker. För min smak blir det aldrig för pluttinuttigt, utan författaren skriver en ganska sansad kärlekshistoria mellan vuxna människor, där sorgen inte går över på ett ögonblick. En fransk feelgoodroman, som man slukar i ett nafs…gärna med en kopp kaffe eller ett glas franskt vin till.

Det här blir mitt sista boktips i Helga. Jag har bokhögar och andra roliga projekt som väntar på mig. Dessutom är tidningsläsarna värda att se någon annans nuna istället för min, år ut och år in. Jag har fått vara med och tipsa om min efterträdare och jag är säker på att läsarna kommer att bli väldigt nöjda!

Tusen tack för den här tiden och skulle ni sakna mina boktips så finns de på Helgebibliotekens inspirationssidor eller här på bloggen!

Under krigets himmel

Under krigets himmel Niroz MalekFör många är krig något som sker långt där borta och det är svårt att ta in hur hemskt krig är, fastän man följer medias rapporteringar. I jämförelse kan våra vanligaste orostankar den här tiden på året, om att hinna lämna deklarationen i tid eller att semestern ska regna bort, kännas så absurt fjuttiga. Helst när krigets makabra verklighet bara ramlar ner så där pang på,  mitt i ens vardag.
Som när jag gick skulle gå och fika med min vän som är från Syrien här om dagen, och hon var sen. Anledningen visade sig vara att hon precis fått ett sms om att någon dött och hon var orolig för vem det kunde vara. Snart pep hennes mobil. Fotot på displayen visade hennes gamla granne, som blivit skjuten av en krypskytt samma dag. Hon konstaterade sorgset och uppgivet att ”det är mycket död nu i Syrien”, och så gick vi vidare. Skillnaden mellan verkligheter kan te sig så oändligt stor i sådana ögonblick.

I Krigets himmel ger Niroz Malek oss en liten inblick i krigets Syrien. I 56 korta texten skildrar författaren dödsångesten och krigets brutalitet mitt i vardagen. Det är lätt att ta till sig känslorna, även om texterna ibland är galet surrealistiska. De kan bäst liknas vid feberdrömmar i hoprörda med en våldsam verklighet. Den man talar med i telefon kan till exempel plötsligt sluta existera när en bomb slår ner.

En återkommande episod är när en person hittar sin vanliga plats vid bordet tom, och kommer på att ”visst ja, jag lever ju inte längre”.

Läs! Även om det är jobbigt, så är det det minsta vi kan göra – åtminstone försöka förstå vad många av våra medmänniskor varit med om och flytt ifrån.

Funny Girl

Funny girl Nick HornbyNick Hornby är en av mina favoritförfattare och filmatiseringarna av hans böcker High fidelity och Om en pojke, kan jag se hur många gånger som helst.
Därför är det en högtidsdag när jag får hans nya roman Funny Girl i mina händer.Romanen utspelar sig på 60-talets i England och huvudpersonen är den unga Barbara som drömmer om att få vara med i en tv-serie och få människor att skratta, liksom hennes stora idol, skådespelerskan Lucille Ball. Barbara har precis vunnit en skönhetstävling när hon inser att hellre vill till London för att söka lyckan. Väl där träffar hon på ett gäng och tillsammans skapar de en komediserie för BBC. Men hur mycket humor tål samtiden?

Nick Hornby skildrar 60-talets brittiska historia när många av föreställningarna kring kärlek och relationer förändrades. Tidsandan går nästan att ta på.

Det jag gillar med Nick Hornbys romaner, förutom hans lågmälda humor så klart, är att han får karaktärerna att kännas mänskliga, med både bra och mindre bra sidor.
Barbara, som byter namn till Sophie, är en sympatisk och intelligent kvinna, som det är lätt att tycka om. Historien är rappt skriven och har många roliga poänger, men även ett vemod finns där, precis som det ska i en riktigt bra feelgoodroman – en blandning av sött och salt.

Rosieeffekten

rosieeffektenGenetikforskaren Don har det inte lätt. Han har en hel lista med problem och listan blir bara längre ju längre in i Rosieeffekten man kommer. Om Don skulle få en diagnos, skulle den hamna någonstans på autismspektrat, uttrycker han själv (men han vill absolut inte förknippas med Rainman). Minsta lilla förändring i hans minutiösa schema rubbar hela hans värld.
När hans fru Rosie, som han träffade i boken Rosieprojektet, plötsligt berättar att hon är gravid, får han hjärnsläpp av det värsta slaget. Don är kanske inte är världens bästa pappa-material och för att bättra på förutsättningarna göra han på det sätt han är van vid; forska. Polisen som griper honom, tycker att det verkar skumt med en vuxen man med kikare, penna och anteckningsblock på en lekplats, och eftersom Dons sociala kapacitet skiljer sig från andras, blir det så klart ännu ett missförstånd. Han tvingas till en utredning för att bevisa att han är fungerar relativt normalt.

Det sista Don vill är att stressa sin fru, och han undviker därför att berätta för henne om sina problem. Det ena leder till det andra och… jag älskar det! Den australienska författaren Graeme Simsion bjuder på minst ett gapgarv per kapitel. Böckerna om Rosie och Don är perfekta för den som är deppig eller längtar efter ett alternativ till tv-serien Vänner. Charmigt så det förslår, men inte FÖR charmigt!

.
Boktips i HelaHälsinglands Helgabilaga

Lila

lila.jpgBoken Lila är skriven av Marilynne Robinson, president Barack Obamas favoritförfattare.

Den börjar med en hjärtskärande beskrivning ur en liten flickas perspektiv. Hon lever under fattiga förhållanden och ingen tar hand om henne, vad det verkar.

En dag kommer en kvinna förbi och bär med sig flickan därifrån. Tillsammans lever de ett kringflackande liv i 1920-talets amerikanska mellanvästern. Som vuxen träffar Lila en präst, som är änkling, och en fin kärlek utvecklas.

Nutid flödar över till dåtid, nästan utan att man märker det. Boken är skriven på ett sätt att jag vaggas in i berättelsen och jag vill aldrig att den ska ta slut.

Boktips i HelaHälsinglands Helgabilaga

Snökimonon

Omslagsbild-Mark-Henshaw.jpgDen australiska romanen Snökimonon startar i Paris där den pensionerade kriminalkommisarien Auguste Jovert får ett brev från en kvinna, som säger sig vara hans dotter.

Strax där på tar hans nye granne, en japansk juridikprofessor, kontakt och de båda männen berättar om sina liv för varandra. Det talas pussel och om livet är ödesbestämt eller om man själv kan påverka utvecklingen.

Ledtrådarna läggs ihop bit för bit, men än lever jag i ovisshet om hur det hela ska sluta. Jag är så nyfiken! Både det japanska inslaget och sättet boken är skriven på får mig att tänka på Haruki Murakami, en av mina favoritförfattare.

Boktips i HelaHälsinglands Helgabilaga.

När livet börjar om

när livet börjar omNär det är oro och elände i världen, och dessutom vabruari, är det skönt att låta sig omslutas av en värmande feelgoodroman. När livet börjar om är Lucy Dillons sjätte bok på svenska, men den första som jag läser. Eller rättare sagt lyssnar på.

Det är lätt att förstå varför hennes böcker är så populära. Allt man kan önska sig finns där; det mysiga engelska småstadslivet, romantik, spänning, men också relationsproblem och alla som någon gång har renoverat sitt hem, kommer definitivt att känna igen sig…

Personerna verkar äkta och jag skulle mer än gärna vara vän med Libby, som just har flyttat ut på landet, från ett hektiskt liv i London, för att tillsammans med sin man ta över ett fallfärdigt hotell.

En okänd kvinna råkar ut för en trafikolycka precis utanför hotellet, med minnesförlust som följd. Libby låter Alice bo på hotellet tills någon närstående hittar henne. Det är intressant att följa Alice och hur hon bit för bit lär känna sig själv igen.

Små gester av vänlighet ger ringar på vattnet och en rad händelser leder till förändringar för många av personerna i boken. När jag lägger ifrån mig den (hörlurarna i mitt fall) vågar jag åter tro på mänskligheten och har fått nya insikter om att det goda ofta finns där rakt framför ögonen på oss, bara vi väljer att se det. 

Gillar du dessutom hundar är det här absolut en bok för dig. Som alltid i Dillons böcker spelar hunden en stor roll – i det här fallet den omåttligt populäre beaglehunden Lord Bob.

Ett boktips i Helga – Helahälsingland.se

Tyrannens barn

Omslagsbild-Anne-Cathrine-Riebnitzsky (1).jpgTyrannens barn är en lite mörkare historia än vad jag normalt brukar läsa. Lisa berättar historien om sin barndom på en bondgård i Danmark för passageraren i flygstolen bredvid när hon hastigt blivit hemkallad från sin militärpostering i Afghanistan. Hennes syster har försökt begå självmord och ligger på intensiven.

Lisa och hennes syskon växte upp med en tyrann till pappa och en mamma som led av återkommande depressioner och alla tvingades gå på tå för att inte göra pappan argare än nödvändigt. Barnen höll ihop och hade sina knep för att lufta sin frustration och ta hämnd på föräldrarna. Till exempel när pappan tvingade i lillasystern äcklig grismedicin, och Lisa kokade soppa på systerns spyor, varefter pappan åt upp soppan med god aptit…

Kontrasten mellan det lilla instängda livet på den danska landsbygden och krigets Afghanistan väcker tankar kring hur olika vi uppfattar livet och hur viktigt det är att få känna gemenskap. Författaren tycks vilja säga oss att det finns hopp, trots en dålig barndom. Anne-Chathrine Riebnitzsky är själv officer och eftersom boken inte kunde publicerades förrän efter hennes pappas död anar man att stora delar av berättelsen bygger på hennes egen barndom.

Berättelsen om den dysfunktionella familjen får mig att tänka på romanen Rädda varje spillra av Jesmyn Ward där kärlek frodas och barnen går ut ur striden som tappra segrare trots stora umbäranden.

Ett boktips i Helga – Helahälsingland.se

Cp-barnet: kampen – sorgen – glädjen

cp-barnet-kampen-sorgen-gladjenI Grabben i kuvösen bredvid berättar ståupparen Jonas Helgesson (som jag tyvärr inte är släkt med, trots det vackra efternamnet, men jag har träffat honom när han var till Edsbyn och föreläste) om hur det kan vara att leva med en CP-skada. Han säger själv, på sitt skämtsamma vis, att han kan mer om kaffe än han kan om CP-skador och menar att cp-skadan inte är hans identitet.

Jonas har varit lite av en idol för mig, allt sedan jag läste hans första bok. Han har förmågan att se livet från den ljusa sidan och väldigt ofta tackar han sin mamma för den han har blivit. Hon har stöttat och pushat honom och aldrig behandlat honom annorlunda än mot sina andra barn.

Därför är det extra roligt att nu läsa historien utifrån mamma Lenas perspektiv i boken Cp-barnet – kampen – sorgen – glädjen. Vi får följa henne under graviditeten, vara med vid den kaotiska förlossningen och fram till det att Jonas flyttar hemifrån. Hon är stark som en lejoninna utåt,  men inombords gror tvivlen och i boken delar hon med sig av båda sidorna.

Lenas ihärdighet och kärlek ger frukt kan man säga och boken startar med att hon ser sin son hyllas med stående ovationer för sin medverkan i Jonas Gardells musikal Livet är en schlager. Som mamma och läsare får jag gåshud bara av inledningen! Läs även Jonas bok Etiketter ska man sätta på julklappar, inte på människor, som innehåller hans korta och kloka visdomsord.

Ett boktips i Helga – Helahälsingland.se