Fotoutställningen The End Will Be Good And Happy

The End Will Be Good And Happy

I mars förra året besökte den amerikanska frilansfotografen Emily Berl, tjejerna i JallaTillsammans digitala bokcirkel i Edsbyn. Då skrev jag i ett blogginlägg att jag önskade att Emilys fotoutställning även skulle visas i Sverige. Min önskan har slagit in, efter en hel del jobb visserligen, men ändå! 11 april inviger Nivin Yosef, en av redaktörerna till antologin Sverige – en (o)besvarad kärlekshistoria fotoutställningen – The End Will Be Good And Happy – på Jallatjejernas gymnasieskola i Edsbyn och i samband med invigningen blir det en frågestund med Nivin för elever i aulan.

Vi tar det från början. Emily Berl, som bor i Los Angeles, och som i vanliga fall mest fotograferar kändisar som Barbara Streisand, Viggo Mortensen och Pamela Andersson, för tidningar som bland annat New York Times, gick med i ett fotoprojekt – DISPATCHED – med fem andra fotografer. Projektets syfte är att nyansera bilden av syriska flyktingar och visa människorna bakom den stora flyktingströmmen. Tanken är att utställningen ska vandra runt på amerikanska college och samlas i en bok.

Varje fotograf valde olika vinklar att skildra flyktingar ur och publicerade sedan sin del på en gemensam hemsida. Emily valde att rikta in sig på syriska tjejer som flytt kriget till Libanon och till Sverige. Hon vill nyansera bilden av flyktingtjejer, som oftast är ensidig i traditionell media. Det är också en grupp som sällan syns och vars röster bör lyftas mer och det vill Emily göra något åt. Genom personliga porträtt och intervjuer som fokuserar på tjejernas populärkulturella intressen och livet som ung flyktingtjej vill hon visa världen att de här tjejerna är som vilka andra tonåringar som helst.

För att förverkliga sin idé vände sig Emily till svenska UNHCR för att få tips om positiva projekt där syriska tjejer deltog, och på den vägen är det. Vi har Sven Jansson på Diakonia att tacka för att våra vägar skulle korsas. Det var nämligen han som nämnde JallaTillsammans för UNHCR. Pressekreteraren där kontaktade mig och frågade om vi skulle vara intresserade av att ta emot en amerikansk fotograf som ville fotografera och intervjua tjejerna. Det var nästan för bra för att vara sant! Självklart tackade vi ja!!

Efter det hade jag kontakt med Emily via mail och skype. Tjejerna i bokcirkeln var först lite osäkra, men efter att vi hade skypat med Emily var de med på det hela, och vi hann skypa en gång till med Emily när hon var på väg till Libanon, innan hon kom till Sverige.

En gnistrande marsdag kom Emily till Edsbyn. Dagen efter träffade jag och tjejerna i JallaTillsammans författaren Christina Wahldén, som vi bokcirklat digital med under våren. Hon höll två storsamlingar för gymnasieelever och SFI. Två av Jallatjejerna var med på scenen och ställde frågor till Christina. Emily anslöt under dagen och därefter hängde hon med tjejerna i tre dagar, både på asylboendet och i skolan.

Tolv av Emilys fotografier och tillhörande intervjuer med tjejerna, har nu Johanna Syrén från  Lokomotiv i Bollnäs, producerat i samarbete med Emily och mig. Fotoutställningen har redan fått stor uppmärksamhet och kommer till en början att ställas ut på Hälsinglands museum och därefter en rad andra platser.

Jag planerar att starta en crowedculture-kampanj för att finansiera en kort föreläsningsturné med mig och några av Jallatjejerna, för att vi ska bli varma i kläderna och kunna ta fler uppdrag framöver. Utställningen, som fått namn efter en av tjejerna i Libanons uttalande – The End Will Be Good And Happy  – är viktigare än någonsin och bygger på ett högst aktuell tema.

Utställningen går att boka via mig. Den är gratis, men den som lånar den betalar transportkostnader, försäkring och en valfri summa till UNHCR. Dessutom tillkommer arvode till mig, och eventuellt någon av tjejerna, för föredrag eller workshop kring utställningen, om så önskas.

Vill du veta mer? Följ gärna Facebook.com/TheEndWillBeGoodAndHappy eller kontakta mig via mail: anettehelgesson(snabela)Hotmail.com

 

Annonser

Sprida läsglädje – Titta nyfiket på böcker och bibliotek – digital aktivism

jallajagdalarnaDet är mycket nu. Därför har det varit lite tyst här på bloggen. Jag har ägnat senaste veckorna åt resor till Uppsala, Falun och Gävle där jag haft föredrag för bibliotekspersonal inom projektet Dela läslust. Temat har var ”Läsa – skapa – berätta med kreativ teknik” och huvudföreläsare har varit Alexandra Borg, forskare på Uppsala Universitet som har föreläst om ”Boken och läsaren i den digitala tidsåldern”.

Mitt bidrag var ”Sprida läsglädje – jallatextdalarnaTitta nyfiket på böcker och bibliotek – digital aktivism” (se nedan).

Jag gjorde mina föredrag i min roll som Feelgoodbibliotekarien, utanför min ordinarie bibliotekstjänst, och framhöll bland annat fördelarna med att vara en social läsare på nätet och bokbloggare. Bloggandet och läslustdelandet i sociala medier har gett mig fler ingångar till läsfrämjande, nya kontakter och idéer, en känsla av att ingå i en läsargemenskap. Biblioteken kan med fördel ta efter bokbloggarnas personliga tilltal och boktips, det lekfulla förhållandet till läsande och läsare, spontaniteten och jag framhöll Kulturkollo som goda förebilder.

jallagruppdalarnaJallaTillsammans – den digitala bokcirkel med nyanlända tjejer som jag varit projektledare för under vintern/våren – var så klart med i min presentationChristina Wahldén och jag kommer att samtala om projektet i Region Gävleborgs monter E04:31 på Bokmässan kl. 13.45 på torsdagen och kl. 14:15 på fredagen.

Självklart talade jag en hel del om Greta Renborg och vikten av att föra hennes arbete med att sprida bibliotekets demokratiska uppdrag vidare!

Jag passade även på att sprida Nina Frids kloka ord – blanda annat det ytterst viktiga ordet – Yttrandejämlikhet, från boken Läsa, läka, leva! : om läsfrämjande och biblioterapi.

Den som är nyfiken och vill veta mer om JallaTillsammans eller något annat får gärna höra av sig till mig! anettehelgesson(snabela)hotmail.com 

I presentationen kan du klicka på bilderna för att komma vidare till podcast, film och länkar. 

Lila

lila.jpgBoken Lila är skriven av Marilynne Robinson, president Barack Obamas favoritförfattare.

Den börjar med en hjärtskärande beskrivning ur en liten flickas perspektiv. Hon lever under fattiga förhållanden och ingen tar hand om henne, vad det verkar.

En dag kommer en kvinna förbi och bär med sig flickan därifrån. Tillsammans lever de ett kringflackande liv i 1920-talets amerikanska mellanvästern. Som vuxen träffar Lila en präst, som är änkling, och en fin kärlek utvecklas.

Nutid flödar över till dåtid, nästan utan att man märker det. Boken är skriven på ett sätt att jag vaggas in i berättelsen och jag vill aldrig att den ska ta slut.

Boktips i HelaHälsinglands Helgabilaga

Ulrike och kriget

ulrikeUlrike och kriget – en favoritbok från min ungdom, är lika bra som jag minns den. Boken handlar om 12-åriga Ulrike och hennes familj under andra världskriget i München.

Ulrike är övertygad nationalsocialist och stolt över att ha angett inte mindre än tre ”landsförrädare”. När bombplanen kommer är det inte lika roligt längre. Ulrikes hemska upplevelser i skyddsrummet är så väl beskrivna att det känns som att man sitter där bredvid henne.

Vibeke Olsson var bara 15 år när hon skrev denna insiktsfulla och viktiga ungdomsroman och jag nämner henne ofta som ett gott exempel för att få igång skrivlusten hos unga människor.

Nu när högerextrema krafter åter försöker locka till sig allt fler anhängare, hoppas jag att den här boken används i skolorna och i hemmen för att lyfta diskussionen om hur viktigt det är reflektera källkritiskt över fördomsfulla texter och använda sitt eget sunda förnuft för att inte påverkas av främlingsfientlig propaganda och stämningar i sin omgivning.

Samtidigt ger boken stor förståelse för hur avskyvärt krig är, vare sig det utspelar sig i Europa, Syrien eller någon annan stans.

Läs även Vibeke Olssons Molnfri bombnatt, som handlar om en kvinna som blir kär i en SS-soldat.

Inte en främling – 41 berättelser om identitet och mångfald

Inte en främling - 41 berättelser om identitet och mångfaldI boken Inte en främling – 41 berättelser om identitet och mångfald finns olika texter skrivna av kända och okända svenskar, som berättar om hur de blivit bemötta och ifrågasatta. Det handlar om identitet, diskriminering, homofobi och rasism.

Berättelserna är intressanta ögonöppnare, gripande, läsvärda och framkallar känslor. Framför allt är boken rena motgiftet mot intolerans.

Efter att ha läst texterna går det inte längre att blunda för fördomar och orättvisor. Läsaren medvetandegörs om sådant som de kanske inte vetat om eller tagit på allvar innan och man får insyn i medmänniskors situation. Berättelserna publicerades först på sajten inteenframling.se där det även finns en mycket användbar lärarhandledning, samt en fin gåvoshop.

Bokintäkterna går till stiftelsen Teskedsorderns arbete för ökad tolerans och respekt människor emellan.

Boktips först publicerade i Helahälsinglands helgbilaga Helga.

Jag är Kina

Jag är Kina Xiaolu GuoKlart jag måste läsa Jag är Kina av Xiaolu Guo. Kina ligger mig varmt om hjärtat (bland annat för att mina barn är födda där) och  för att jag älskade hennes förra bok Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande.

Iona, en av romanens tre huvudpersoner, älskar ord och språk. Hon får i uppdrag att översätta en bunt med brev och snart dras hon med i kärlekshistorien mellan den kinesiska punkaren Kublai Jian, som tvingats lämna Kina, och nu befinner sig i London som flykting och hans älskade Deng Mu.

Genom två unga människor får vi se Kina utifrån ett perspektiv vi inte är så vana vid. Det är det moderna Kina som skildras, landets nutidshistoria. Bland annat skålar Jian och Mu in det nya millenniet med punkmusikern Johnny Rotten från Sex Pistols och de frågar honom på vilket sätt punkmusiken har påverkat det europeiska samhället. Svaret är inte det de förväntat sig.

Förutom att den ödesmättad stämningen, som ligger över berättelsen och gör att man vill läsa vidare för att veta hur det går för de unga tu, skildras många intressanta kulturkrockar mellan väst och det kinesiska samhället, samt en europeisk flyktings tillvaro trovärdigt.

Boktips först publicerade i Helahälsinglands helgbilaga Helga.
_________________________________________________________________________
bokbutiken

Världen är här nu – det är dags att mötas!

Bloggandet har fått stå tillbaka för annat på senaste tiden. Mina tankar har gått till O och hennes familj. O och jag lärde känna varandra via Fikasällskapet och nu är hon min vän. Vi har funnit varandra trots att vi har väldigt olika bakgrunder och förutsättningar. O flydde Syrien tillsammans med halva sin familj för ungefär två år sedan. Andra halvan av familjen finns i Turkiet och väntar på att få komma till Sverige.

Genom att lära känna O har jag fått lära mig saker jag inte hade en aning om. Jag är så tacksam för det, för det har gett mig perspektiv på mitt eget liv, ett perspektiv som jag önskar att fler fick upp ögonen för. Även fast jag tidigare har intresserat mig för mänskliga rättigheter och engagerat mig för att alla människor ska ha samma rättigheter har jag inte riktigt FÖRSTÅTT på riktigt. Nu när jag på nära håll får höra hur en familj på flykt har det, känner jag för första gången, riktigt på djupet, att jag och vi MÅSTE GÖRA MER!

De flesta av oss som bor i Sverige har så många saker och pengar så att vi klarar oss och blir över. Vi kan dela med oss utan att det märks nämnvärt i plånboken eller i källarförrådet. Vi tänker att jag stödjer redan Rädda Barnen eller liknande organisationer med flera hundralappar i månaden och tycker att vi har gjort vårt.

Men det räcker inte att luta sig tillbaka och känna sig nöjd över insatsen. Världen är här nu! Kanske har din granne, dina barns klasskompisar, personen framför dig i ICA-kön, eller kvinnan bredvid dig på bussen lämnat sitt hemland utan mer än kläderna hon haft på sig och efter en lång farofylld flykt kommit till Sverige. Kanske känner hon inte så många i sitt nya land. Ta chansen och lär känna människor omkring dig!

O och jag har besökt ett språkkafé tillsammans och där har vi mött många som tycker att det är svårt att lära känna svenskar. Det är bland annat mödrar, som kämpar med att lära sig svenska, samtidigt som deras barn lever under farliga och fattiga omständigheter kvar i hemlandet. Jag förstår inte hur de finner kraften att hålla ihop sig själva. Det här är människor som inte behöver fler motgångar. De behöver vänner och hjälp att komma in i samhället. Det är där du och jag kommer in i bilden. Att mötas, tala med varandra och byta erfarenheter och kunskaper kostar ingenting.

Men knappt det är vi beredda att erbjuda. Men vi måste få ändan ur vagnen och mötas så att vi lär känna varandra och ökar förståelsen för varandra. Gör vi det kommer främlingsfientliga krafter hitta allt färre marker att gro i.

Om vi kunde slita oss från tv:n, datorn, hemmet och sträcka ut en hand till våra nya grannar och fråga och lära känna dem, om vi la manken till och tar reda på saker, frågar innan vi antar, så skulle vi slippa många missförstånd och fördomar. ”Ja, men de har råd med mobiltilefon minsann”. Ja, vem skulle INTE vilja ha kontakt med sin familj? Och har du hört talas om Viber? ”HUR kan de lämna sina barn där mitt i kriget?”. Jo, kanske för att det kostar en förmögenhet, som inte många har, att ta sig till Europa, en resa som dessutom lika gärna kan led till döden, som till Europa.

Dessa starka mödrar, som jag har mött, har fått mig att tänka mig en extra gång innan jag köper något. Det är svårare att spontanhandla nu när jag vet att en femhundralapp kan betyda skillnaden på liv eller död för andra. Varför ska jag sitta och goffa i mig lördagsgodis, medan någon annan inte ens fått ett mål mat på flera dagar?

Jag säger det igen: Det kostar det ingenting att träffas, prata och kanske hjälpa någon att lära sig svenska. Integration eller inkludering är ett ansvar som ligger på oss alla, och inte bara på de som kommer hit. För alla vårt bästa måste vi bjuda till för att kunna skapa det land vi vill ha! Det duger inte att ägna all vår tid och pengar till att renovera eller förverkliga oss själva. Världen är här nu! Det är dags att möta den! Att möta dina medmänniskor!

Nätkärlek och tre goda nyheter

NohateSE nätkärlekOm någon har undrat över varför det är lite lugnt på bloggen för tillfället så har det flera orsaker. Jag går en Mindfulnesskurs som stjäl en hel del tid från läsningen och bloggandet, men det får vara så för jag mår så mycket bättre av att lära mig att vara i stunden och att hantera stressen bättre. Vissa tycker kanske att det låter flummigt med mindfulness, men tydligen används metoden av många företagsledare, bla inom Google. Jag har haft svårt att lära sig mindfulness genom att läsa böcker i ämnet. I och med kursen har jag för första gången  förstått mig på övningarna. Först nu kan jag ta till mig böcker i ämnet och har haft stor glädje av att lyssna på Mindfulness i vardagen av Ola Schenström.

FikasällskapetEn annan orsak till min bloggfrånvaro är att jag har varit med och dragit i gång Fikasällskapet i Edsbyn, efter förebild från Invitationsdepartementet. Det har gett mig kraft, nya kloka kontakter och det känns positivt att kunna dra sitt lilla strå till stacken. Det dystra valresultatet och främlingsfientliga vindar fick mig att känna att jag måste GÖRA något. Ibland får jag känslan av att vi som tycker ungefär samma på tex Twitter, bara skickar runt samma åsikter mellan varandra, vilket i och för sig är bra, för alltid lär man sig något och ofta framkommer nya vinklingar av olika ämnen, men det räcker inte! Att bjuda hem nya Edsbybor, eller immigranter som någon förslog som det ord man kan använda istället för invandrare, för att fika, prata och framför allt MÖTAS är något som jag gärna bidrar med.

När tiden är begränsad väljer jag att skriva och utbyta tankar på olika digitala plattformar, som främst Facebook och Instagram, istället för att blogga. Där möttes jag här om dagen av sådan nätkärlek (NoHate.SE) att jag nästan dånade mitt under morgonpromenaden!

Nätkärlek från Brit StakstonBrit Stakston (Min guru när det gäller sociala medier och digitalisering) nämnde Feelgoodbibliotekarien som ”ett typexempel på hur man kan vara mot varandra på nätet utan att känna varandra”. Inte nog med det, hon nämnde Feelgoodbibliotekarien i samma status som demokratihjältarna Martin Schibbye och Bethlehem Isaak, Dawit Isaaks dotter! Den bekräftelsen på mitt agerande i sociala medier betyder mer än ett Nobelpris för mig! Jag blev alldeles varm i hjärtat och glädjetårarna plirade fram i ögonvrårna.

När någon så kunnig och insatt person, som man dessutom ser upp till, både för hennes idéer om digitaliseringen, som influerat mig oerhört mycket, och för hennes sociala patos, nämner lilla mig i ett sådant fint sällskap är det nästan för mycket att ta in. En liten gest kan få stor betydelse, både positiva och negativa, vilket är en viktig tanke att ha med sig i livet på Nätet.

Har du inte hört Brit Stakston tala eller om du blivit intresserad så hittar du flera föredrag med henne på bla. Youtube. Jag rekommenderar framför allt den här föreläsningen med biblioteksinriktning.

Det känns som att jag har fått en stor påfyllning av optimism och har nästan hur mycket nätkärlek som helst att sprida vidare! Så nu vet du!  När bloggen är dåligt uppdaterad, eller om du du behöver lite nätkärlek, är du alltid välkommen in hos Feelgoodbibliotekarien på Facebook och Instagram.
Jag hoppas att vi ses!

Och åter igen TACK Brit!

Boktipsa och bidra till insamlingen Världens barn!

Världens barnJust nu pågår insamlingen till Världens barn och kanske kan vi bokbloggare dra vårt strå till stacken. Jag kommer att boktipsa extra mycket idag och i morgon om böcker på temat Världens barn. Kanske förlagen bidrar med en slant per boktips? Kanske läsare som uppskattar boktipsen bidra med en summa? Om inte annat så sprider vi information och berättelser om barns utsatthet, något vi behöver bli påminda om igen och igen.

Det är väldigt glädjande att denna dag få besked från den nya regeringen kommer att arbeta för att göra Barnkonventionen till lag!

Skriv ett boktips, tagga med #världensbarn och #boblmaf (Bokbloggarmaffian) och ge en gåva till Världens barn

Tidigare tipsade jag om Undret och Vaclav och Lena som är två underbara och viktiga böcker om utsatta barn, men även om barns fantastiska överlevnadsförmåga. Läs och tipsa vidare!

Böcker för dem med flera föräldrar

längtan bor i mina stegpressbildLängtan bor i mina steg
Klara Zimmergren
Forum bokförlag

Klara Zimmergren har skrivit en välbehövlig bok om barnlöshetens helvetestillvaro. Om längtan och otaliga provrörsförsök, som följs av en desperat jakt på graviditetstecken, dagar av väntan och förhoppningar, graviditetstester, samt en sorg som är svår att greppa, för att man sörjer ett barn, ett tankebarn, som inte har funnits. Läsning för ofrivilligt barnlösa och för er som inte vet så mycket om hur det kan vara att längta efter barn, men inte kunna få.


stålmannen moses och jagStålmannen, Moses och jag

Lotta och Dan Höjer
Sveriges utbildningsradio AB

Stålmannen, Moses och jag är en bok som vilken ung människa som helst, som är intresserad av adoption kan läsa, men speciellt adopterade barn i åldrarna 9-12 kan här hitta svar på eventuella funderingar kring sitt ursprung och tankar om att vara adopterad. Boken rymmer krönikor, dikter, intervjuer om bland annat hur det kan vara att se ”osvensk” ut och att ha två mammor och två pappor. Det finns även avsnitt som kan vara användbara i samtal med barn om bland annat diskriminering och rasism.

Boktips först publicerade i Helahälsinglands helgbilaga Helga.