Smultron och svek

Vad förvånad man blir ibland! Smultron och svek, av Eva Swedenmark och Annica Wennerström, trodde jag bara skulle vara halvbra. Men den bet sig fast och jag ville bara läsa en sida till, en sida till…osv. Den är faktiskt ganska förutsägbar och väldigt mångordig, men ändå… Jag har nu lånat de två följande om Familjen kring La Stella. Jag måste bara få veta hur det går för dem. Att den utspelar sig i Östersund, i trakterna av mina föräldrars stuga, bidrar nog till charmen.

Den här boken rekommenderar jag till alla som gillar att läsa Kajsa Ingemarssons och Emma Hambergs böcker. Eva Swedenmark har även skrivit ungdomsböcker som jag fastnat för, så även Emma Hamberg. Nästa bok jag ska ge mig i kast med är även en bok skriven av en tidigare ungdomsförfattare. Vad säger detta om mig?
Det ska bli intressant att diskutera den här boken i bokcirkeln. Frågor att besvara: Kan man förlåta otrohet? Hur är man sann mot sig själv?

Mina två mammor – en bladvändare

Mina två mammor av Joshilyn Jackson gjorde mig inte besviken trots att andra inte blev helt lyriska. Redan från början visste man att det här kommer ju aldrig att sluta bra. Jag vill inte avslöja slutet, men jag grät några droppar och avslutade sedan boken leende. Slutet var inte fullt så förutsägbart som jag först trodde.

Boken innehåller väldigt många ingredienser och det tycker jag bara är charmigt och intressant. Efter att ha läst boken tycker jag inte alls att dessa känns särskilt spretiga: adoption, döv-stum-blindhet, syfilis, galen fästmö, mordbrand, förgiftade hund, artonårsgraviditet, sönderskurna däck, otrohet, religiösa grubblerier, fjärils- och dockmuseum. Man hör ju direkt att de hör ihop 😉

Framför allt är det alla ”älskansvärda karaktärer” som för evigt fastnaglat sig i mitt sinne. Den här boken ger flera exempel på att kärlek är tjockare än blod och som adoptivmamma klappar mitt hjärta lite extra för den bestämda och självklara kärleken som finns mellan mor-dotter och som kommer igen flera gånger i berättelsen.

Jag kan glatt rekommendera denna charmiga bok till alla som gillar Fanny Flaggs böcker. Som i hennes historier återfinner man här lika färgstarka personligheter med viljor av stål och hjärtan av guld eller aska. Tillvaron är också så där absurd tvinnad som bara det riktiga livet kan överträffa. En riktig feel-good roman, med bladvändseffekt, där det mörka i tillvaron finns sida vid sida av kärleken. I en filmad variant har John Corbett som spelade möbelsnickaren Aidan, i Sex and the city, en given roll. OM jag får bestämma alltså.

När kommer nästa bok av Joshilyn Jackson???!!! Jag längtar! Läs också Visst finns det gudar i Alabama Kollade just och hittade Jacksons blogg och såg att det redan finns en till av henne, som ännu inte är översatt. Tror nästan jag måste försöka ta mig igenom den på engelska fastän jag inte brukar gillar att läsa på engelska av rädsla för att missa någon poäng.

Dimridåer och vinskimmer

Fredagkväll, lite gott vin och en ny spännande bok att börja på. Läsandet får liksom ännu en dimension när man känner en av författarna.

Två timmar senare:
Vilken berättelse! Jag bara slukade den i tv-soffan där jag oftast brukar sova vid den här tiden på fredagkvällar. Har nog aldrig hänt att jag läst ut en bok så fort och på en fredagkväll. Bra betyg alltså.
Boken kom till som ett tankeprojekt som gick ut på att pröva om det går att skriva en deckare där varje kapitel har olika författare. Svar : JA! Det var lite av charmen. Genom hela boken hade jag bara tanken i hjärnan: hur klarar man att först vara inställd på en handling för att sen sätta sig och skriva fortsättningen med en helt annan handling som någon annan har skrivit början på. Måste vara svårt som tusan.
Jag är också imponerad över hur alla smådetaljer vävts in av olika författare och hur dessa detaljer fört historien framåt. Lite krångligt var det att hålla reda på släktskapet mellan personerna, men om jag hängde med en fredagskväll, efter vindrickande…så gör alla det.
Innan jag började funderade jag på hur det skulle bli att hoppa mellan olika författares språk och sätt att skriva på, men kom på nu efter läsningen att jag inte alls lade märke till växlingarna. Dels för att jag inte är någon direkt språkbegåvad person.eller för den delen språkintresserad . Men framför allt tror jag att jag missade språket för att själva historien var så spännande och med sånt driv.
Jag är inget stort fan av svenska deckare…men efter den här kanske jag måste pröva ändå. Kanske Arne Dahl som någon tjatat om att jag måste läsa….

Gräset sjunger av Doris Lessing

Nobelpristagare kanske inte är så krångliga och konstiga ändå. Eller i alla fall inte Doris Lessing. Egentligen ska jag inte uttala mig om saken för jag har bara läst ”Gräset sjunger” av henne, men blir faktiskt sugen på fler. Man riktigt känner hur hettan får luften att darra och jag kan höra cikadorna och blir tvungen att kolla upp hur de ser ut på nätet.

Jag brukar inte gilla böcker som är mörka och suggestiva, men den här var både lättläst och suggestiv på ett sätt som sög tag i mig som läsare. Men slutet….vad hände egentligen? Jag hängde nog inte med riktigt på slutet. Tur att jag får diskutera boken i bokcirkeln.

Mrs Zjivago och hennes hemliga liv

En riktigt trevlig lättsam bok om man bortser från de lite väl löljliga beskrivningarna av den ryskättade älskaren och kärleksmötena. Det som jag framför allt fastnade för i den här boken var personbeskrivningarna, familjelivet och det judiska inslaget. Bifigurerna var nästan mer inlevelsefullt beskrivna än huvudpersonerna, som tex huvudpersonens bror och den gamla förvirrade damen han hjälpte. Eller maken som för att förhindra alzheimers varje kväll gömde tekokaren för att få lite hjärngympa på morgonen.

Läste på en annan blogg som eftersökte beskrivningar av lyckligt samliv. Trots att kvinnan i den här boken är uttråkad av sitt äktenskap och tar sig en älskare, så tycker jag att hennes äktenskap innehåller mycket av det som jag räknar in som lyckade delar i ett sådant. Undrar du vad så får du läsa själv.

Den här boken kan jag rekommendera till alla som läst Marian Keyes och som vill ha något mer. Även till den som vill ha äktenskapliga råd. Bland annat finns där ett bra recept på ett lyckat äktenskap, vilket jag förövrigt läste upp på en väns bröllop nyligen.

Innan döden kom

Som säkert de flesta intresserade redan vet handlar Innan döden kom, av Elizabeth George, om händelserna som ledde fram till mordet på Thomas Lynleys fru. Man får följa tolvåriga Joel och hans brokiga familjeförhållande. Hela tiden vet man att det kommer att gå åt helvete, men vägen dit är så bra beskriven. Socialsekreterare och andra hängivna vuxna i Joels och hans syskons närhet försöker vända deras hårda verklighet till något gott och de är på god väg. Bland annat kommer Joel med i ett sällskap som ägnar sig åt att skriva dikter och annat och jag önskar att något sådant och de engagerade vuxna som fanns med där även skulle finnas på riktigt. Sällskapet som träffas heter ”Fäkta med ord och inte med vapen” träffas regelbundet och diskuterar varandras texter. Det är Joels mentor som driver de här träffarna och det var härligt att läsa om hur Joels tankevärld styrdes mot orden istället för våldet och gatans värld. Synd bara att det inte lyckades!

Jag trodde ju att det här var en deckare, men så är inte fallet. Lynley och hans kollegor är bara med på sista sidan. Men boken rymmer allt det som Elisabeth George böcker brukar innehålla förutom själva deckarhistorien: bra personbeskrivningar, en bra historia och ett driv som håller en nyfiken. Skulle jag önska något så vore det några färre sidor.

Lyckan, kärleken och meningen med livet

Jag var från början lite ambivalent inställd till den här boken. Titeln låter lite fånig (den engelska är bättre såklart), men att Oprah Winfrey gillar den brukar vara ett kvalitetsmärke. Lånade hem den och läste början och blev sen helt fast. Så jag beställde hem pocketversionen och senaste veckan har den följt mig var jag än gått.

Jag vet inte hur jag ska beskriva den här boken för att inte förstöra upplevelsen av den. För mig som är en nöjd fåtölj-resenär så var den här boken en ypperlig resa. Dels genom att man får följa författaren till Italien, Indien och Indonesien och får genom henne uppleva för mig helt nya sidor hos länderna och dess befolkning. Dels får man följa författarens inre resa, vilket jag först var lite nervös för att det skulle första läsupplevelsen, för jag är ganska ointresserad av andlig utveckling osv. Men sättet hon skriver på och själva tonen gjorde att det var en bok helt i min smak. Bättre resa än så här kan man inte göra från fåtöljen.

Martina Haags senaste

…läste jag ut på någon timme även fast jag hade en sjuk 3-åring som hängde i min närhet hela tiden. Den var lättläst, med stor igenkänningsfaktor och bitvis väldigt rolig, speciellt den scenen som framsidan beskriver. Till viss del påminner den om Bitterfittan, Ur vulkanens mun och flera andra nutida romaner med bekymmer kring familjepusslet. Boken var dock inte lika rolig som hennes tidigare enligt min smak.

En röd liten fågel i juletid, av Flagg

Läste om boken nu i veckan inför vår träff med bokcirkeln. Den var lika bra den här gången. Lite lättare dock att hålla reda på alla damer i boken den här gången. Undrar bara över deras ålder. Ibland får jag för mig att alla är över 60. Finns boken filmad? Kan se den framför mig i lite Chocolat-anda och varför inte filmad av Lasse Hallström? Och jag kan inte låta blir att lite fnissigt tänka mig filmen som en snäll version av Desperate Housewifes.

Lika nyfiken blir jag även den här gången på alla växter som finns där i södern i Usa och på hur kardinalfåglar ser ut. Har kollat upp det nu. Det är nästan på snäppen att man blir både biolog och ornitolog efter att ha läst den här boken.

Hoppas nu att Fanny Flaggs nästa bok snart trillar in på biblioteket. Blir nog perfekt sommarläsning.

Gör vad du vill, av Erland Loe

Har längtat efter att läsa ”Gör vad du vill”, av Erland Loe. Den levde verkligen upp till mina förväntningar. Den var så bra, rolig och absurd som Loes böcker brukar vara.

”Vi störtar. Älskar dig. Gör vad du vill. Pappa”
Så lyder det sms som 18-åriga Julie får av sin far strax innan hela hennes familj omkommer i en flygkrasch. I sin sorg, och efter ett misslyckat självmordsförsök, beger hon sig ut och flyger kors och tvärs över världen, för att förhoppningsvis gå samma öde till mötes som sin familj. Hon reser bland annat till Rumänien, där fågelinfluensan härjar och gör allt för att bli smittad.
Det är lätt att man ler eller till och med skrattar ibland, även om själva historien faktiskt är tragisk. Men Loe har rätt tonläge när han skriver. Det blir inte sentimentalt och inte heller bara roligt. Han har en absurd humor. Boken är tänkvärd, komisk och klart läsvärd. Snabbt går det att läsa den också.

Den innehåller också många tänkvärdheter, bland annat :
”Kontakten med verkligheten är som allra svagast på nätterna”. Stämmer på pricken, enligt mig. Är det därför det är så härligt att vara uppe på natten?

På sidan 81-83 skriver han om en rad tips om hur man kan överleva fall från höga höjder.
”Tips nummer fyra är helt enkelt att böja på knäna….. Tips nummer fem är att slappna av (!) Även om det är svårt att slappna av när man närmar sig marken måste man tvinga sig att göra det. Studier visar att de som slappnar av när de kraschlandar överlever oftare och med mindre allvarliga skador än de som träffar marken i panik och med stela kroppar…… Dessutom kan detta att koncentrera sig på att slappna av ta bort den obehangliga tanken på döden, säger tipsarna”.