Vad förvånad man blir ibland! Smultron och svek, av Eva Swedenmark och Annica Wennerström, trodde jag bara skulle vara halvbra. Men den bet sig fast och jag ville bara läsa en sida till, en sida till…osv. Den är faktiskt ganska förutsägbar och väldigt mångordig, men ändå… Jag har nu lånat de två följande om Familjen kring La Stella. Jag måste bara få veta hur det går för dem. Att den utspelar sig i Östersund, i trakterna av mina föräldrars stuga, bidrar nog till charmen.
Mina två mammor – en bladvändare
! Läs också Visst finns det gudar i Alabama Kollade just och hittade Jacksons blogg och såg att det redan finns en till av henne, som ännu inte är översatt. Tror nästan jag måste försöka ta mig igenom den på engelska fastän jag inte brukar gillar att läsa på engelska av rädsla för att missa någon poäng. Dimridåer och vinskimmer
Fredagkväll, lite gott vin och en ny spännande bok att börja på. Läsandet får liksom ännu en dimension när man känner en av författarna.
Gräset sjunger av Doris Lessing
Nobelpristagare kanske inte är så krångliga och konstiga ändå. Eller i alla fall inte Doris Lessing. Egentligen ska jag inte uttala mig om saken för jag har bara läst ”Gräset sjunger” av henne, men blir faktiskt sugen på fler. Man riktigt känner hur hettan får luften att darra och jag kan höra cikadorna och blir tvungen att kolla upp hur de ser ut på nätet.
Mrs Zjivago och hennes hemliga liv
En riktigt trevlig lättsam bok om man bortser från de lite väl löljliga beskrivningarna av den ryskättade älskaren och kärleksmötena. Det som jag framför allt fastnade för i den här boken var personbeskrivningarna, familjelivet och det judiska inslaget. Bifigurerna var nästan mer inlevelsefullt beskrivna än huvudpersonerna, som tex huvudpersonens bror och den gamla förvirrade damen han hjälpte. Eller maken som för att förhindra alzheimers varje kväll gömde tekokaren för att få lite hjärngympa på morgonen.

Innan döden kom
Som säkert de flesta intresserade redan vet handlar Innan döden kom, av Elizabeth George, om händelserna som ledde fram till mordet på Thomas Lynleys fru. Man får följa tolvåriga Joel och hans brokiga familjeförhållande. Hela tiden vet man att det kommer att gå åt helvete, men vägen dit är så bra beskriven. Socialsekreterare och andra hängivna vuxna i Joels och hans syskons närhet försöker vända deras hårda verklighet till något gott och de är på god väg. Bland annat kommer Joel med i ett sällskap som ägnar sig åt att skriva dikter och annat och jag önskar att något sådant och de engagerade vuxna som fanns med där även skulle finnas på riktigt. Sällskapet som träffas heter ”Fäkta med ord och inte med vapen” träffas regelbundet och diskuterar varandras texter. Det är Joels mentor som driver de här träffarna och det var härligt att läsa om hur Joels tankevärld styrdes mot orden istället för våldet och gatans värld. Synd bara att det inte lyckades!
Lyckan, kärleken och meningen med livet
Jag var från början lite ambivalent inställd till den här boken. Titeln låter lite fånig (den engelska är bättre såklart), men att Oprah Winfrey gillar den brukar vara ett kvalitetsmärke. Lånade hem den och läste början och blev sen helt fast. Så jag beställde hem pocketversionen och senaste veckan har den följt mig var jag än gått.
Jag vet inte hur jag ska beskriva den här boken för att inte förstöra upplevelsen av den. För mig som är en nöjd fåtölj-resenär så var den här boken en ypperlig resa. Dels genom att man får följa författaren till Italien, Indien och Indonesien och får genom henne uppleva för mig helt nya sidor hos länderna och dess befolkning. Dels får man följa författarens inre resa, vilket jag först var lite nervös för att det skulle första läsupplevelsen, för jag är ganska ointresserad av andlig utveckling osv. Men sättet hon skriver på och själva tonen gjorde att det var en bok helt i min smak. Bättre resa än så här kan man inte göra från fåtöljen.
Martina Haags senaste
…läste jag ut på någon timme även fast jag hade en sjuk 3-åring som hängde i min närhet hela tiden. Den var lättläst, med stor igenkänningsfaktor och bitvis väldigt rolig, speciellt den scenen som framsidan beskriver. Till viss del påminner den om Bitterfittan, Ur vulkanens mun och flera andra nutida romaner med bekymmer kring familjepusslet. Boken var dock inte lika rolig som hennes tidigare enligt min smak.
En röd liten fågel i juletid, av Flagg
Läste om boken nu i veckan inför vår träff med bokcirkeln. Den var lika bra den här gången. Lite lättare dock att hålla reda på alla damer i boken den här gången. Undrar bara över deras ålder. Ibland får jag för mig att alla är över 60. Finns boken filmad? Kan se den framför mig i lite Chocolat-anda och varför inte filmad av Lasse Hallström? Och jag kan inte låta blir att lite fnissigt tänka mig filmen som en snäll version av Desperate Housewifes.
Gör vad du vill, av Erland Loe
Har längtat efter att läsa ”Gör vad du vill”, av Erland Loe. Den levde verkligen upp till mina förväntningar. Den var så bra, rolig och absurd som Loes böcker brukar vara.

