Smultron och svek

Vad förvånad man blir ibland! Smultron och svek, av Eva Swedenmark och Annica Wennerström, trodde jag bara skulle vara halvbra. Men den bet sig fast och jag ville bara läsa en sida till, en sida till…osv. Den är faktiskt ganska förutsägbar och väldigt mångordig, men ändå… Jag har nu lånat de två följande om Familjen kring La Stella. Jag måste bara få veta hur det går för dem. Att den utspelar sig i Östersund, i trakterna av mina föräldrars stuga, bidrar nog till charmen.

Den här boken rekommenderar jag till alla som gillar att läsa Kajsa Ingemarssons och Emma Hambergs böcker. Eva Swedenmark har även skrivit ungdomsböcker som jag fastnat för, så även Emma Hamberg. Nästa bok jag ska ge mig i kast med är även en bok skriven av en tidigare ungdomsförfattare. Vad säger detta om mig?
Det ska bli intressant att diskutera den här boken i bokcirkeln. Frågor att besvara: Kan man förlåta otrohet? Hur är man sann mot sig själv?

Mina två mammor – en bladvändare

Mina två mammor av Joshilyn Jackson gjorde mig inte besviken trots att andra inte blev helt lyriska. Redan från början visste man att det här kommer ju aldrig att sluta bra. Jag vill inte avslöja slutet, men jag grät några droppar och avslutade sedan boken leende. Slutet var inte fullt så förutsägbart som jag först trodde.

Boken innehåller väldigt många ingredienser och det tycker jag bara är charmigt och intressant. Efter att ha läst boken tycker jag inte alls att dessa känns särskilt spretiga: adoption, döv-stum-blindhet, syfilis, galen fästmö, mordbrand, förgiftade hund, artonårsgraviditet, sönderskurna däck, otrohet, religiösa grubblerier, fjärils- och dockmuseum. Man hör ju direkt att de hör ihop 😉

Framför allt är det alla ”älskansvärda karaktärer” som för evigt fastnaglat sig i mitt sinne. Den här boken ger flera exempel på att kärlek är tjockare än blod och som adoptivmamma klappar mitt hjärta lite extra för den bestämda och självklara kärleken som finns mellan mor-dotter och som kommer igen flera gånger i berättelsen.

Jag kan glatt rekommendera denna charmiga bok till alla som gillar Fanny Flaggs böcker. Som i hennes historier återfinner man här lika färgstarka personligheter med viljor av stål och hjärtan av guld eller aska. Tillvaron är också så där absurd tvinnad som bara det riktiga livet kan överträffa. En riktig feel-good roman, med bladvändseffekt, där det mörka i tillvaron finns sida vid sida av kärleken. I en filmad variant har John Corbett som spelade möbelsnickaren Aidan, i Sex and the city, en given roll. OM jag får bestämma alltså.

När kommer nästa bok av Joshilyn Jackson???!!! Jag längtar! Läs också Visst finns det gudar i Alabama Kollade just och hittade Jacksons blogg och såg att det redan finns en till av henne, som ännu inte är översatt. Tror nästan jag måste försöka ta mig igenom den på engelska fastän jag inte brukar gillar att läsa på engelska av rädsla för att missa någon poäng.

Lyckan, kärleken och meningen med livet

Jag var från början lite ambivalent inställd till den här boken. Titeln låter lite fånig (den engelska är bättre såklart), men att Oprah Winfrey gillar den brukar vara ett kvalitetsmärke. Lånade hem den och läste början och blev sen helt fast. Så jag beställde hem pocketversionen och senaste veckan har den följt mig var jag än gått.

Jag vet inte hur jag ska beskriva den här boken för att inte förstöra upplevelsen av den. För mig som är en nöjd fåtölj-resenär så var den här boken en ypperlig resa. Dels genom att man får följa författaren till Italien, Indien och Indonesien och får genom henne uppleva för mig helt nya sidor hos länderna och dess befolkning. Dels får man följa författarens inre resa, vilket jag först var lite nervös för att det skulle första läsupplevelsen, för jag är ganska ointresserad av andlig utveckling osv. Men sättet hon skriver på och själva tonen gjorde att det var en bok helt i min smak. Bättre resa än så här kan man inte göra från fåtöljen.

Martina Haags senaste

…läste jag ut på någon timme även fast jag hade en sjuk 3-åring som hängde i min närhet hela tiden. Den var lättläst, med stor igenkänningsfaktor och bitvis väldigt rolig, speciellt den scenen som framsidan beskriver. Till viss del påminner den om Bitterfittan, Ur vulkanens mun och flera andra nutida romaner med bekymmer kring familjepusslet. Boken var dock inte lika rolig som hennes tidigare enligt min smak.

Gör vad du vill, av Erland Loe

Har längtat efter att läsa ”Gör vad du vill”, av Erland Loe. Den levde verkligen upp till mina förväntningar. Den var så bra, rolig och absurd som Loes böcker brukar vara.

”Vi störtar. Älskar dig. Gör vad du vill. Pappa”
Så lyder det sms som 18-åriga Julie får av sin far strax innan hela hennes familj omkommer i en flygkrasch. I sin sorg, och efter ett misslyckat självmordsförsök, beger hon sig ut och flyger kors och tvärs över världen, för att förhoppningsvis gå samma öde till mötes som sin familj. Hon reser bland annat till Rumänien, där fågelinfluensan härjar och gör allt för att bli smittad.
Det är lätt att man ler eller till och med skrattar ibland, även om själva historien faktiskt är tragisk. Men Loe har rätt tonläge när han skriver. Det blir inte sentimentalt och inte heller bara roligt. Han har en absurd humor. Boken är tänkvärd, komisk och klart läsvärd. Snabbt går det att läsa den också.

Den innehåller också många tänkvärdheter, bland annat :
”Kontakten med verkligheten är som allra svagast på nätterna”. Stämmer på pricken, enligt mig. Är det därför det är så härligt att vara uppe på natten?

På sidan 81-83 skriver han om en rad tips om hur man kan överleva fall från höga höjder.
”Tips nummer fyra är helt enkelt att böja på knäna….. Tips nummer fem är att slappna av (!) Även om det är svårt att slappna av när man närmar sig marken måste man tvinga sig att göra det. Studier visar att de som slappnar av när de kraschlandar överlever oftare och med mindre allvarliga skador än de som träffar marken i panik och med stela kroppar…… Dessutom kan detta att koncentrera sig på att slappna av ta bort den obehangliga tanken på döden, säger tipsarna”.

Ur vulkanens mun, av Helena von Zweigbergk

Har otåligt väntat på att få läsa ”Ur vulkanens mun”, men hela tiden tänkt att jag redan förstått hur den är. Men den är verkligen bra och man våndas när man läser den. Om ett äktenskap på sista versen. Har ännu inte läst slutet….men kan varmt rekommendera den.

Nu har jag läst slutet och blev inte besviken. Boken är som en handbok i hur man ska göra för att förstöra ett äktenskap. Kan användas för att förhindra en skilsmässa också. Och det som var absurt i boken och som säger mycket om vår samtid var att huvudpersonen jobbade som författare till ”Njuta-av-livet-böcker”. Hela tiden såg hon maträtter och sammanhang i tillvaron som skulle passa för att arrangera foton till hennes böcker. Hon hade också en vännina som har ALLT och med ett hem klippt och skuret ur Sköna hem. Detta stod i väldig kontrast till hennes känsloliv och verklighet. Den här boken slurpar man i sig på en dag eller två. Det är inte någon feel-good-roman, men svår att lägga i från sig ändå.

Laura Lippman

Äntligen…efter glappet sen senaste bladvändaren ( Bröderna Benznis)….så har jag hittat en ny deckarfavorit. Har bara läst 38 sidor än, men vet ändå att det här är nåt jag gillar. Har för mig att Laura Lippman liknats med Ruth Rendell och det låter lovande.

Kul kvinnlig privatdetektiv hjälper ortodox judisk man att finna hans familj som försvunnit. Jag har redan hunnit lära mig en del om judendom och om privatdetektivliv. Bla är hon med i ett diskussionsforum på nätet som heter: ”Snorksystrarna”. Jag undrar vad det står i den engelska versionen.

En rolig episod är när privatdetektiven letar i en äcklig container efter försvunna papper och finner ”den officiella snöröjningslistan”(( tänk om det finns såna på riktigt!? 🙂 ) :

Här återfanns den föränderliga hierarkin av stadens politiska påtryckare, med namnen överkryssade eller ditskrivna beroende på hur de politiska vindarna blåste det aktuella året. Det fanns till coh med en lista över fiender, en lista som avslöjade vilka gator som INTE skulle plogas, som till exempel återvändsgränden där en före detta borgmästare bodde”.

Återkommer senare med rapport när boken är färdigläst.

Bredow gånger två

Under helgen har jag läst två av Katarina von Bredows ungdomsböcker, Syskonkärlek och Knappt lovlig. De har kommit som nyupplaga, med snygga framsidor. Jag har läst nästan alla hennes böcker, men blev lite besviken på de här. De håller inte samma höga klass om Hur kär får man bli? och hennes senaste som handlar om tonårsgraviditeter, Som jag vill vara. De var verkligen bladvändare.
Syskonkärlek handlar, som titeln antyder, om incest mellan två halvsyskon. Jag kan inte låta bli att tänka på Peter Pohls Nu heter jag Nirak, som kom i höstas och som fick så mycket kritik och Peter Pohl kallades för gubbsjuk. Hade den här boken kanske fått samma kritik om författaren inte varit kvinna? Jag har i och för sig inte läst några recensioner om den. Hon beskriver också förhållandet, med många (onödiga?) sexuella beskrivningar, mellan en äldre man och en ung tjej.
Knappt lovlig handlar om 15-åriga Hanna, en asfaltsblomma, som mot sin vilja måste flytta ut på landet. Där blir hon kär i en grisbonde, som nästan är dubbelt så gammal som hon själv. Snabb och lätt att läsa, som en film. Jag önskar att Bredow ska komma ut med en vuxenroman nästa gång!