feelgoodbibliotekarien Bokresan 2013, boksamtal, BokSPAning

Längtar till kommande bokhelger … och lästid!!

Åh vad jag längtar efter lästid!! Även om många tror det, så finns det knappt någon tid till att läsa böcker på arbetstid, på biblioteket. Men den här våren har jag två bokhelger att se fram emot. Först BokSPAning på AlftaQuren med Karin från Enbokcirkelföralla, där vi blandar bokens värld med med yoga, bad, promenader i Alftas vackra natur. Det ska bli kul att bokmingla, prata böcker och tävla i litteraturquiz med andra boknördar. Dessutom är maten gudomlig god på AlftaQuren.

Helgen där på har jag bokat in mig på Bokresan och ser fram emot ännu mer lästid och att träffa bokbloggare som jag inte har träffat IRL. Det ska bli jättekul att få ansikten till de bloggare som jag hitills bara har haft kontakt med via nätet. Gäller bara att kunna koppla rätt ansikte till rätt blogg. Jag måste nog göra lite research innan dess 🙂

feelgoodbibliotekarien Barnböcker, Enligt Feelgoodbibliotekarien

Barnböcker som vuxna gillar – Internationella barnboksdagen

Fyra hönor och en tuppJag gillar bilderböcker för barn. Fast jag är vuxen. Ja, det kanske inte är så konstigt tänker du, eftersom jag ju är barnbibliotekarie, men saken är att många barnböcker tilltalar den vuxne högläsaren …också. Självklart anser jag att barnböcker först och främst ska rikta sig till barnet, men alla böcker går att läsa på olika nivåer. Jag är speciellt förtjust i bilderböcker som flörtar lite extra med den vuxne högläsaren. Med det menar jag skämt och uttryck som kanske går barnet förbi. De flesta vuxna tycker nog att det är mysigt att läsa högt för barn, men tycker den vuxne högläsaren även att boken är rolig för egen del får barnet ut ännu mer av lässtunden. Barnet märker att den vuxne tycker att boken är rolig och det tror jag är viktigt för barnets egen framtida läslust. Som det gamla uttrycket säger: barn gör inte som vuxna säger, de gör som vuxna gör. 

Därför tänkte jag på självaste Internationella Barnboksdagen tipsa om några bilderboksfavoriter som flörtar med den vuxne högläsaren:

Else-Marie och småpapporna, av Pija Lindenbaum
Lennarts listor, av Barbara Bottner
Vem sover inte? av Stina Wirsén
Fyra hönor och en tupp, Lena Landström

Kanske har du fler förslag? Skriv och berätta!

feelgoodbibliotekarien Kul, Läst 2013, Resor, Samtid, USA

Var blev du av Bernadette av Maria Semple


Var blev du av Bernadette

Var blev du av Bernadette, av Maria Semple beskrivs av förlaget som rolig, rapp och gripande. Jag håller med! Det var länge sedan jag tyckte så mycket om en bok att jag vill börja om med den redan när jag har läst ut sista sidan.

Bokens huvudperson, Bernadette, var en gång i tiden en framstående arkitekt, och tilldelades en av de finaste utmärkelserna i arkitektkretsar. Hon kom i strid med en granne och sedan spårade allt ur. Efter flera missfall fick Bernadette och hennes man Elgie, en liten flicka – Bee. Bernadette mådde dock inte bra och tappade skaparlusten. Huset hon köpte för att göra något storartat av, förföll allt mer under årens lopp, och till slut stack det till och med upp ogräs mellan golvplankorna. En vän skrev i ett brev att Bernadette måste skapa annars skulle hon bli en samhällsplåga…och där hade han delvis rätt. Maken Elgie arbetar allt längre dagar på Microsoft och  Bernadette trivs aldrig i Seattle. Hennes beskrivningar av staden och folket där är roliga bara i sig och de får mig bara att bli ännu mer intresserad av staden. 🙂

Dottern Bee och Bernadette har en varm och stark relation, men när dottern önskar att familjen ska åka till Antarktis känner Bernadette, som dragit sig undan all kontakt med andra människor, att hon inte kommer att klara av varken att vara bland folk eller den beryktade sjösjukan. För att slippa resa tar hon till så drastiska metoder som att boka livsfarliga sjösjukepiller och dra ut sina visdomständer. För att undvika kontakt med folk sköter Bernadette dessutom alla kontakter med omvärlden, allt från att beställa mat till att boka biljetter, genom en person i Indien (som sedan visar sig vara någon annan än den Bernadette trott). Här hör ni historiens absurda nivå. Den här familjen gör på sitt eget vis och jag gillar dem från första sidan.

Boken är roligt och fräscht skriven. Historien förs fram genom mail, hemliga lappar, rapporter m.m och är därför inte helt lättläst. Trots att det är många röster som kommer till tals så har jag aldrig några problem med att hålla i sär dem. Historien flyter på så pass bra att det inte gör något att berättarrösterna växlar. Persongalleriet är udda och det är inte utan ironi som författaren beskriver föräldrarna till eleverna på Bernadettes dotters skola. Flera mammor där skulle lätt platsa i Desperate Housewives eller likande tv-serier. Gemenskap är inte riktigt Bernadettes grej och det har de andra mammorna mycket svårt att förstå när de nästan vänder ut och in på sig själva för att ordna fester och arbetsgrupper för att få passande familjer att sätta sina barn i just deras skola. Bernadettes familj däremot skulle hellre platsa i Gilmore Girls.

Författaren har tidigare skrivit manus till flera kända tv-serier som bla. Ellen, Saturday Night Live och Galen i dig. Jag känner igen humorn från tv-serierna (som jag gillar) i boken, men i bokform känns humorn lite mer subtil och inte lika ”rakt på”. Humorn är finslipad och historien lever inte på slapsticks eller snabba repliker även om sådana finns med i boken. Om jag får önska så ser jag gärna att boken blir filmad, men kanske ännu hellre att författaren klämmer ur sig fler böcker som den här…och det fort! För jag vill läsa mer av Maria Semple!

För övrigt var boken mycket spännande och på slutet bet jag nästan på naglarna av nervositet. Skulle Bernadette komma till rätta eller inte?!

feelgoodbibliotekarien Enligt Feelgoodbibliotekarien, Feelgood, Tävlingar, Utlottning

Vårutlottning av En nypa salt

Nu tycker jag det är dags för en vårutlottning! En nypa salt passar utmärkt att läsa i vårsolen för det spritter och sprakar om den, liksom det snart gör i våra rabatter.

Har du missat intervjun med översättaren av boken så hittar du den här!

Utlottningsregler:
1 lott om du delar tävlingen på din blogg eller Facebook.
2 lotter om du gör både ock.
3 om du dessutom delar på Twitter.

Vinnare drar jag under BokSPAningens första dag, dvs 12 april. Det finns platser om du vill skämma bort dig med en skön helg i Hälsingland. Bokar in dig gör du på AlftaQuren.

feelgoodbibliotekarien Enligt Feelgoodbibliotekarien

Så här tänker jag kring vilka böcker jag bloggar om

Just nu pågår diskussioner om vilka böcker som man väljer att recensera. Eftersom jag bloggar enbart utifrån lustläsning känner jag inte alls att jag behöver vara heltäckande eller kompensera för att få jämn fördelning mellan tex kvinnliga och manliga författare. Men självklart tål tanken att vändas på både en och två gånger och jag uppskattar om tidningar och tidskrifter försöker ha någorlunda sunda urvalskriterier.

Här är en lista på urvalskriterier som jag har lånat från bland annat Marcusbiblioteket:

Omslaget: är jätteviktigt och jag kan nog erkänna rakt av att jag väljer böcker (och vin) efter utseende. Böcker med mindre smickrande omslag smiter också igenom, men det brukar ta längre tid tills jag uppmärksammar dem. Sen är det självklart att får jag ett bra tips från någon vars boksmak jag litar på, så skulle jag även kunna läsa en bok utan att ens se framsidan. Något bibliotek har testat att låna ut böcker inslagna i papper så att man får en slags ”blind date” med boken. Kul idé!

Författaren: Är det någon känd författare som jag redan har läst hoppar jag gärna över de nya titlarna av denne. Det finns ju så många böcker och så lite tid… Men det är så klart att favoritförfattarna går i en slags V.I.P.-kö där 🙂 Som tex Kate Mortons nya bok kommer jag att sluka fastän jag vet vad jag får. Likaså med Khaled Hosseinis Och bergen svarade.

Genrer: Ja, det här är en feelgoodblogg…vad mer kan jag säga. 🙂 Visst händer det att jag avviker från temat med en och annan deckare och någon lite svårare titel eller mer vemodig historia. 

Priser: Nja…beror i och för sig på vilket pris det handlar om. Det är sällan jag läser nobelpristagare. Priser som tex Stora läsarpriset får mig däremot att bli nyfiken på tex Väldigt sällan fin, som jag kanske inte hade valt annars. Ibland får till och med priser, eller recensioner i de stora dagstidningarna, motsatt effekt på mig. Böcker som skrivs upp där gör att jag vet att det inte är någon bok för mig. Men visst händer det att jag blir överraskad…

Debatten: Det är kul att hänga med i litteraturdebatten och jag märker ju hur jag dras med av andra bokbloggares diskussioner kring nya titlar. Även böcker och författare som blir uppmärksammade extra mycket  i andra medier blir jag nyfiken på. Eller så blir det tvärt om…. När många låntagare frågar efter samma titel blir jag liksom lite trött och blasé på den och kommer mig inte ens för att läsa boken när reservationskön är slut. 

Förlaget: Jag har några favoritförlag vars utgivning jag med stor säkerhet VET att jag kommer att tycka om. Sen dyker det upp godbitar lite här och där. Som jag har nämnt tidigare är det högtidsstunder för mig när Svensk bokhandels kataloger dimper ner i brevlådan. Då läser jag den från pärm till pärm med pennan i högsta hugg.

Tips: Mer och mer så märker jag hur jag inspireras av andra bokbloggares boktips. Alla sociala medier spelar ju också in i vilka böcker jag får tips om. Btj-listan fungerar också som en guldgruva när det gäller boktips. Plus tips som jag får från låntagare. De dagliga boksamtalen med låntagare är det som sätter guldkant på arbetet. 

Balans: Som jag skrev så känner jag inget behov av att hålla någon slags jämnvikt mellan vilka böcker jag bloggar om. I så fall skulle det vara att jag borde lägga mer krut på äldre böcker och inte bara ägna mig åt den senaste bokutgivningen. Det är sällan böcker har ett bäst-före-datum, vilket jag inte är ensam om att glömma i bokbloggarvärlden. 

feelgoodbibliotekarien Enligt Feelgoodbibliotekarien, Feel-good, Feelgood, gästbloggare, Intervju

Intervju med översättaren Åsa Brolin

Åsa Brolin, som har översatt en av mina stora feelgood-favoriter: En nypa salt, har varit så snäll och svarat på några frågor från mig. Hon har även översatt den nyutkomna boken Vi möts igen, som jag tar för givet att jag kommer att tycka om. Det är inte bara dessa feelgoodromaner vi har som gemensam nämnare. Båda har vi bindningar till Edsbyn och jag fick tjänsten som barnbibliotekarie efter ingen mindre än Åsas mamma. Hej Laila! 🙂 
Till intervjun:
En nypa salt är en stor favoritbok. Vad gillade du bäst med den?
– Skildringen av relationen mellan mamman och dottern, hur nästan hopplöst svårt det kan vara att prata om viktiga saker hur nära man än står varandra. Jag tyckte också att författaren gav en gripande och trovärdig bild av en svår sjukdom, och av hur dotterns hopp (att mamman skulle bli frisk) sakta försvann. Och så är den lite skruvad, det gillar jag.
Vem är du? Beskriv dig själv med en boktitel. Påhittad eller existerande.
– Jag kan bara säga ”Breakfast at Tiffany’s” av Truman Capote, inte för att mitt liv ser ut som Holly Golightlys, men för att jag har läst den så många gånger och har en jättebild på Audrey Hepburn som Holly på väggen i mitt kombinerade sovrum och arbetsrum. Klänningarna. Håret. Eyelinern. Oooh.
Vad läser du helst för böcker?
– Det måste finnas en kärlekshistoria, annars är jag inte intresserad. Gärna med en del svärta. Och så älskar jag de riktigt goda stilisterna, som Joan Didion, Lorrie Moore, Alice Munro. Jag läser mycket på engelska. 
Roligaste med att vara översättare? 
– Att sitta i jättemånga timmar i sträck och bara tänka på ord och uttryck och försöka hitta de mest perfekta för just den texten. 
Tråkigaste?
– Att jag får ont i ryggen av att sitta stilla så mycket, när jag översatte ”En nypa salt” fick jag till och med ischias i ena benet. 
Tycker du alltid om böckerna du översätter?
– Jag har inte översatt så många än, men ja, det gör jag! Jag går helt in i dem, drömmer om dem på nätterna och blir osunt fixerad vid den tidsperiod eller den miljö där de utspelar sig.
Hur gör du att få språket att passa med stämningen i boken? Till karaktärerna?
– Jag försöker att hitta vad författaren är ute efter med en viss scen eller en dialog – om det finns ett underliggande stråk av vemod så måste det finnas med även i översättningen, även om själva dialogen i sig inte är sorgsen. Jag läser alltid den översatta dialogen högt, då hör man ganska snabbt om den låter naturlig eller krystad. Ibland testar jag på barnen hemma: ”Skulle en nioårig tjej säga så här?” Men om någon annan översatte samma text skulle den inte bli exakt lika, man kan bara filtrera texten genom sin egen hjärna och hoppas att man får till det.
Har du någon kontakt med författaren innan, under eller efter ditt arbete med boken?
– Jag mejlar frågor till dem om det är något som är oklart eller inte känns logiskt. De är alltid väldigt snabba med att svara, det ligger ju i deras intresse att boken blir väl översatt. 
Känns boken som din egen när du är klar med översättningen?
– Ja! Jag spanar efter böckerna överallt och pratar om dem jämt, jag är otroligt stolt över dem. 
5 korta :
Läsa på svenska eller engelska? – På originalspråket.
E-bok eller vanlig? – Hittills vanlig, helst pocket.
Låna eller köpa böcker? – Både och.
Edsbyn eller Stockholm? – Stockholm, jag är hemma här.
Översättare eller författare? – På sikt gärna båda!
Boktips till Feelgoodbibliotekarien?
Jacqueline Susann: ”Dockornas dal” – oöverträffat snaskig, välskriven och superunderhållande page-turner om tre ambitiösa kvinnors livsöden i 60-talets USA.
VEM skulle du rekommendera att läsa Vi möts igen?
– Alla som vill bli uppslukade av en väldigt samtida kärlekshistoria där sociala medier har en av huvudrollerna, samtidigt som frågorna är eviga: Vad händer när man dör? Vad är kärlek, och kan den verkligen övervinna ALLT? Hur ska man själv orka leva vidare om någon man älskar dör? Den är smart, roligt skriven. Författaren Laurie Frankel går lite i Douglas Couplands fotspår, fast hon är mycket mer romantisk. 
Ja du Åsa…det var ett tag sen jag läste Dockornas dal. Kanske att jag såg den nyligen på Erikshjälpen. Tusen tack för dina intressanta svar! Jag hoppas verkligen att få läsa mer skrivet av dig som översättare…eller författare i framtiden. Säg hej om vi ses i Byn! Och hälsa Laila! 
feelgoodbibliotekarien Deckare, Tematrio

Tematrio deckare – påskkrim

Var ett tag sedan jag var med i Lyrans tematrio och eftersom det så passande frågas efter påskdeckare den här veckan så hakar jag på. Här är tre av mina favoritdeckare: 
Tulpanviruset av Danielle Hermans är en bok som passar perfekt för sträckläsning. Den har korta kapitel, många cliffhangers och pusselbitar, som man gärna vill pussla ihop. Tulpanviruset är en historisk deckare med förbindelser till vår egen tid. Eller kanske rättare sagt är det en samtidsdeckare, med kopplingar till 1600-talet. Jag kommer att tänk på Da Vinci-koden under läsningen när symboler, hemliga brev och böcker, samt sammanslutningar liknande hemliga sällskap dyker upp.
Amagansett av Mark Mills är en deckare som har fastnat i mitt minne. Den utspelar sig 1947 i ett kustsamhälle i östra USA. En dag hittas en död kvinna i ett fiskenät och en kärlekshistoria med mörka inslag rullas upp. För den som gillar bra miljöskildringar, blåsiga stränder och mörka hav är det här en deckare att längta till. 




Fallet med den försvunna tjänsteflickan är en humoristisk deckarhistoria från Indien. Indiens mest diskrete detektiv, Vish Puri, råkar ut för mordförsök, men han är själv mest orolig för den strikta diet som hans fru tvingar på honom. Samtidigt som man får en pännandehistoria får man en smak av den indiska myllrande storstaden.  

feelgoodbibliotekarien boktips, Boktipsare.se

Nu tipsar jag om böcker på Boktipsare.se också

Har du hittat till den nya sidan där jag är med och boktipsar? På Boktipsare.se är det bokomslagen som är det första man möter. Där kan du flanera omkring och välja bland böckerna nästan som i en vanlig bokhandel. Det är något som jag själv saknar – att få bli överraskad och möta på böcker som jag inte själv annars hade valt.

Bakom idén till Boktipsare.se finns Karin Berg, som driver Enbokcirkelföralla. Vi andra som tipsar om allt läsbart mellan himmel och jord finns i hela landet, och är i olika åldrar. En del av oss jobbar med böcker, andra inte. En del av oss är proffsläsare. Andra inte. Välkommen till Boktipsare.se!

feelgoodbibliotekarien Feel-good, Feelgood, Frankrike, Läst 2013

Allt jag önskar mig

Allt jag önskar mig av Grégoire Delacourt är just den sorts bok som jag förväntar mig att finna i Sekwa förlags bokhylla. Den är härligt fransk, välskriven, rapp och lågmält rolig. Det är skönt med författare som inte gödslar sidorna fulla med ord, utan låter ett och annat vara skrivet mellan raderna. Det är lite ‘less is more’ över den här romanen. En lättsam historia, men den saknar för den skull inte ett djupare budskap.

Lite extra tilltalande är boken för att huvudpersonen är en bloggare. Jocelyne, som är gift med Jocelyn (ja, deras namn påminner väldigt mycket om varandra, vilket får förödande konsekvenser), driver bloggen tioflinkafingrar och äger en sybehörsaffär. Hon är 47 år, barnen är utflugna och livet har sin gilla gång….tills den dag då Jocelyne upptäcker att hon har vunnit 18 000 euro. En tänkbar reaktion är ju att man jublar och badar i champagne efter en sådan vinst, men inte Jocelyne. Hon är en person som tänker sig för flera gånger innan hon gör något.

Bokens tema cirklar kring just detta; vad som händer när man vinner en stor summa pengar. Det är inte alltid att alla ens drömmar går i uppfyllelse för att man blir rik. En stor vinst kan ha sina baksidor, vilket psykologen som Jocelyne får träffa, upplyser henne om. Hon erbjuds att gå i en psykologisk stödgrupp.

Det är ett visst parti i boken som jag har fastnat lite extra för. Det är där Jocelyne gör upp listor på saker hon behöver, önskar sig och på alla galna saker som hon drömmer om. Hon tänker att den största rikedomen vore att kunna köpa allt det man har på listan och sedan riva den i småbitar och säga till sig själv ‘så där ja, det var det, nu behöver jag inget mer’.
      ”Men det blir aldrig så. För det vi verkligen behöver är våra små drömmar i vardagen. Det är småsaker   vi måste fixa som får oss att göra upp planer för i morgon, i övermorgon och för framtiden; de små oviktiga prylarna vi ska köpa nästa vecka och som får oss att tänkta att nästa vecka, då finns vi kvar….Det är insikten om att man behöver ett halkskydd till badrummet som håller en vid liv. Eller en couscousgryta. En ny potatisskalare. Därför sprider man ut inköpen.”

”Man ägnar ett liv å att fylla ett hem, och när det är fullt slår man sönder saker för att kunna byta ut dem, för att ha något att göra dagen därpå. Det kan till och med gå så långt att man har sönder sitt förhållande och kastar sig in i ett nytt, en ny framtid, ett nytt hem. Ett nytt liv att fylla.”

Är det här månne författarens kommentar till konsumtionssamhället? Att vi människor skulle må bra av att ägna våra liv åt annat än att fylla det med saker? Att man inte blir lyckligare av att vara rik? Att det är de små sakerna i livet som gör en lycklig…och inte stora lottovinster?

Något negativt med boken? Kanske blev de där partierna där man skulle läsa mellan raderna lite för luddiga ibland. Berättelsen känns också ensidig. Det hade varit kul att få berättelsen ur Jocelynes makes perspektiv också. Men det är kanske en annan bok.

Så klart kommer boken att filmas. Vilket får mig att tänka på att jag fortfarande inte har sett Nathalie.