Borta bäst

Borta bäst av Kadefors hittade jag på biblioteket precis när jag var utan annan läsning. Har tänkt läsa den ett tag nu och nu blev det av tack vare bok-glappet. Borta bäst är en bok som alla borde läsa för att utmana sina egna fördomar. Vem som helst kan efter en livskris hamna på gatan. Det kan vara en nyttig lärdom.

Sylvia, som är bokens centralfigur, bor i en bil utanför Ikea och använder den nystädade toaletten där. Dricker kaffe ur kvarglömda muggar och äter sånt som andra lämnat på sina tallrikar. Ibland smyger hon sig in i den vanliga kön och gömmer sig bakom några människor för att slippa betala. Först långt in i boken får man veta varför hon hamnat i träddungen utanför Ikea.

Boken var lättläst och ibland sägs saker mellan raderna i stället för att det skrivs på ens näsa. Det gillar jag. Det finns ett driv i den och det gör det svårt att lägga den i från sig.
Det var speciellt kul att läsa om Sylvias nyfunne vän, bibliotekarien. Hoppas att jag inte är lika fanatisk i mitt boktipsande 🙂 som hon var. (Befarar att jag är det och att det kan vara jobbigt för låntagarna….får försöka lugna ner mig lite :-)) Alltid lär man sig något av böcker!

Främlingen i huset.

Främlingen i huset av Sarah Waters har jag läst fortare än förväntat. Jag har en ganska hög läshastighet just nu. Jag bara rinner genom böckerna. Trevligt! Det här var första boken av Sarah Waters för mig och jag kommer att läsa flera. Vilken ska man börja med? Vilken är bäst?

På den gamla herrgården börjar det hända saker. Det är precis efter andra världskriget och på den nedgågna herrgården kämpar två unga människor och deras mor för att hålla herrgården vid liv. En doktor blir bekant med familjen och det är genom honom vi får höra om alla mystiska händelser i det gamla huset. Det blir stundtals mycket ruskigt och jag hade svårt att somna efter att ha läst den i sängen. Samtidigt är den ganska långsam och allt sker innanför husets dörrar.

Många andra har skrivit och tyckt om boken. Läs mer om det här den som är nyfiken.

Jag skulle vilja diskutera med någon som har läst boken. Vad hände Egentligen?? Den som inte har läst boken än kan strunta att läsa i kommentarfältet.

Janusstenen

Efter att ha läst Flickan under jorden för ett tag sen så hade jag väldigt höga förväntningar på Janusstenen av samma författare. Kanske för höga, för jag blev inte lika lyrisk av den här boken. Den handlar om samma arkeolog, Ruth, som den här gången är gravid och som dras med i utredningen när ett skelett av en barnkropp hittas under en dörr där ett nybygge ska ske. Ruth och hennes relationer beskrivs lika intressant och trivsamt som i förra boken, men själva intrigen känns inte lika fräsch som förra gången. Kanske för att förra boken var en sån överraskning. Föregångaren var så himlans spännande och det var många personer som man kunde tänka sig som misstänkt mördare. Visst fanns det även den här gången en del överraskningar och cliffhangers, men spänningen kom aldrig igång ordentligt.
Jag gillar ändå Ruth och följer gärna henne och hennes katt, i fler böcker, för jag antar att det kommer flera. Hennes ”ruffiga” uppenbarelse får mig att tänka på Barbara Havers i Elizabeth Georges böcker. Med de underbara miljöbeskrivningarna, intressanta personbeskrivningarna och alla pubbesök och pubmat har Elly Griffiths mig i ett hårt grepp. Jag förblir en trogen läsare.

Mr Alis äktenskapsbyrå

Jag önskar att jag fick jobba på Mr Alis äktenskapsbyrå och sitta där på han varma veranda med honom och ta emot kunderna. Emellanåt kommer den kloka Mrs Ali ut med lite kall papaya eller mango eller nån annan indisk delikatess som får det att vattnas i munnen. Både herr och fru Ali är kloka och varma människor som ger goda äktenskapsråd och hjälper till att arrangera äktenskap. Att träffa sin partner på det här viset kan ibland vara tusen gånger bättre än på krogen och kan väl liknas med alla nätdejtingfirmor vi har i Sverige. Vissa kunder ställer orimliga krav på längd, utseende, hemgift och kasttillhörighet. Att gifta sig med någon från samma kast verkar viktigare än vilken religion ens tillkommande tillhör. Just beskrivningarna av alla olika kaster och religioner gör mig extra intresserad. Önskar nästan att jag hade ett religionslexikon som bredvidläsning.

Jag reser helst genom fåtöljläsning och har aldrig varit i Indien. Nu har jag läst två böcker om Indien i rad och så fascinerad av det indiska livet, i alla fall som det beskrivs i de här böckerna. Fortfarande vill jag inte resa dit på riktigt, men jag kommer fortsätta att hålla ögonen öppna för böcker därifrån.

Värmen i den här boken och alla de färgstarka personligheterna gör att jag jämför boken med En röd liten fågel i juletid. En sån där härlig bok som ALLA gillar och som man kan läsa om flera gånger, och helst då man behöver lite extra värme och optimism i livet. På baksidan beskrivs den som en romantisk komedi och det är något som nästan alltid tilltalar mig…så även den här gången. Pocketvarianten kommer jag definitivt att köpa så fort det bara går.

Fallet med den försvunna tjänsteflickan

Första tanken när jag har läst klart Fallet med den försvunna tjänsteflickan av Tarquin Hall är att jag vill ha mer av samma sak. Vish Puri, Indiens mest diskrete detektiv råkar bla ut för mordförsök, men han är själv mest orolig för att hans frus strikta diet. Han älskar den indiska maten och det slinker ned både det ena och det andra när han är ute på uppdrag. Hans medhjälpare heter Nattkräm, Handbromsen och Lysröret. Lysröret är i alla fall väldig seg på morgonen och det tar flera timmar innan han flimrar till (som ett lysrör). Ni kan ju gissa hur de andra fått sitt namn.

”Fantastisk rolig läsning som också ger en levande bild av livet i en modern indisk stad. Mycket underhållande.”, skriver The Washinton Post. Det stämmer så bra. Jag har inte läst någon sådan bra bok med berättelsen förlagd i Indien sedan En familjeangelägenhet. Man känner dofterna av den indiska maten och det får saliven att börja rinna i min mun. Man känner hetsen, folkmyllret och dammet. Boken avslutas med en ordlista på indiska ord som ger närmare förklaringar till Indiska maträtter, kläder,titlar m.m.

Jag gillar när man får lära sig helt nya saker. Nu vet jag ju inte vad som är sant eller inte eftersom det här är en skönlitterär bok, men ändå kittlar det min fantasi. Bland annat beskrivs polisen och trafiken med stor ironi. Om man blir utsatt för ett brott är det ingen idé att ringa till polisen för de har ändå inte betalt telefonräkningen. Detektivens chaufför får order att följa trafikreglerna och inte köra motsols i rondellerna och det stör honom något enormt 🙂

Jag kan bara säga GRATTIS till alla er som har denna bok kvar att läsa. Tydligen kommer det fler böcker om denna skickliga Vish Puri och jag följer gärna med och löser flera fall i det myllrande Delhi.

Mannen i mina drömmar

Presidentens hustru gav mersmak på Curtis Sittenfelds berättande. Även Mannen i mina drömmar har en klok, lite tillbakadragen kvinna (Hannah) som huvudperson. En kvinna med integritet, som försöker passa in i det liv hon tror att man bör leva och samtidigt försöker hon inte alls. Så skön inställning. Önskar jag hade haft lite mer av hennes avslappnade tänkande när jag var yngre. Hon utgår från att hon inte är som alla andra. Inte på ett upproriskt vis som man kanske kan tro. Nej, hon betraktar sin omgivning, men är själv rent av passiv. Och det är OKEJ!
I motsats till Hannah finns hennes kusin som är framåt, spontan och som inte förstitter en minut av sitt spännande liv. Fastän de är så olika finns en grundkärlek mellan dem och det är kul att se att den vänskapen hänger med även när de växer upp. Huvudpersonen har flera relationer med män som egentligen inte intresserar henne särskilt mycket. Det bara råkar bli att de börjar hänga ihop. De är bara en man som väckt hennes fulla intresse. Jag har bara några sidor kvar av boken. Undrar om hon hittar Mannen i sina drömmar eller inte.
Jag gillar verkligen Cutter Sittenfelds språk och berättarstil. Berättelsen är innehållsrikt och tankelivet beskrivs målande. Samtidigt är boken fylld av humor och en lättsam livsinställning. Tydligen liknas hennes stil med Oates, som jag också gillar. Oates är dock lite tyngre. Man behöver tid på sig för att läsa hennes böcker. Sittenfelds romaner glider man igenom med en skön känsla kvar i maggropen och en historia rikare. Kanske lite livsvisdom slinker ner också.

Påskägg och vårläsning

Idag när jag hämtade posten låg Svb:s Sommarkatalog i brevlådan!! Tjoho! Bättre påskägg kan man ju inte få….skulle vara böcker då 🙂 Inte helt fel med godis heller. Men i alla fall – Katalogen innehöll några godbitar som jag redan längtar efter:
Påminnerskan av Anne Tyler

Blå gryning av Ann Cleeves

och några pocket som jag vill läsa:
Bergets döttrar av Anna Jörgensdotter
Borta bäst av Sara Kadefors

Presidentens hustru

Det finns flera bra sidor skrivet om Presidentens hustru . Bland annat på Dagens bok och på Bokhora. Läs mer om boken där om du är nyfiken.

Jag vill bara skriva lite kort om boken och vad jag tyckte om den. Säkert har ingen missat att den handlar om Laura Bush, eller rättare sagt har författaren lånat Laura Bush liv som bakgrund till sin helt uppdiktade historia. Det hjälper inte att jag VET om det. Jag kommer ändå alltid att tänka mig George Bush som väldigt mörkrädd och som fjärtandes inför sina livvakter. Det är ju såna detaljer som fastnar! På gott och ont får man ju en annan (kanske inte bättre) bild av honom efter att ha läst boken. Det tog emot enormt att läsa sexscenerna och samtidigt tänka sig George Bush som den sexiga mannen med rutorna på magen. Men ändå kommer jag inte kunna se honom utan att undra hur han ser ut under kavajen på riktigt.

Nu kan det ju tyckas att jag missat mycket av boken, som bla den politiska diskussionen och abortfrågan. Det har jag inte alls det. Det var väldigt intressant att läsa och få bättre kunskaper om dessa ämnen. Det var också intressant att utifrån Laura Bushs synvinkel få veta hur det är möjligt att leva med en man av en helt annan politisk åskådning än en själv. Det är verkligen något som jag tänkt på tidigare och som jag delvis får ett svar på här.

Lite trög i slutet, men annars väldigt svår att lägga ifrån sig.

Dyngkåt och hur helig som helst, Mia Skäringer

Dyngkåt och hur helig som helst stod kvar på bibliotekets nyhetssnurra, som tur var för mig. En del såna här titlar, som tex Bitterfittan, gör att en del drar sig för att låna dem. Jag tycker att titeln är bra och så befriande! Hon är tuff Mia Skäringer och jag läste med stort nöje hennes krönikor i Mama och hennes blogg (som jag saknar!). Nu finns hennes texter samlade i den här boken. Egentligen skulle vilja ha ett eget ex av den. Kommer nog köpa den som pocket. En helt underbar bok att läsa lite här och där i när livet känns lite mörkt, både för igenkänningen av vardagsslitet och för Mias fina skildringar av kärleken. Fler än jag gillar den. Läs den!

Den glömda trädgården

Den glömda trädgården av Kate Morton utspelar sig både i England och Australien. Tre kvinnor i olika generationer är huvudpersoner och deras historier lappar över varandra och bygger en spännande historia. Det handlar om en gammal släkthemlighet och varje kapitel bjuder på en pusselbit och spänningen hålls uppe hela boken igenom. En illustrerad sagobok har en viktig plats i berättelsen. Det och kvinnorna ur olika generationer får mig att tänka på Målarens döttrar av Anna-Karin Palm. Det var länge sen jag läste den, men tankarna vänder ditåt. Jag har tidigare varit sugen på Mortons Dimmornas lek, men nu när jag vill läsa den hittar jag den inte längre till försäljning som pocket.