När du läser detta, av Giles Blunt

Efter att ha läst några mysiga feel-goodböcker i rad blev jag deckarsugen. Drabbad av förkylningskoma slet jag åt mig en pocket på konsum i tron om att det var en Lehane, som jag hört så mycket gott om på sistone. Inte förrän jag läst några sidor märkte jag att det här inte alls var Lehane utan en Blunt. Har läst en av varje tidigare och gillade dem så det gjorde inte så mycket. Blev bara lite trött på mig själv.

När du läser detta är ingen trevlig bok. Den handlar om självmord, depressioner och barnpornografi, men ändå behåller den greppet om mig. Kanske beror det på den symptiskt beskrivna huvudpersonen, poliskommisarien som vägrar tro på att hans fru begått självmord. Fler än jag tyckte om den.

Återigen sitter jag under läsningen och önskar att jag hade en kartbok hemma. Kanske något att önska sig. Jag blir nyfiken på Kanada.

Förbjuden frukt, av Sara Addison Allen

Jag lockades först av den här boken för att den enligt en recension skulle vara en blandning mellan Stekta gröna tomater, Desperat housewifes och Six feet under. Låter som en perfekt kompott i mina öron. Efter att ha inhandlat pocketversionen fick omslaget mig att tänka på Harlekinböcker. Men faktiskt har den roat mig under några förkylda dagar. De magiska inslagen får mig att tänka på Allendes Andarnas hus. Ingen verkar tycka att det är konstigt om klockan slutar slå och vattnet i kastrullen plötsligt slutar koka. Inte heller att det finns ett mystiskt äppelträd som kastar äpplen efter folk.

Som vanligt i mina favoritböcker så finns där ett persongalleri med udda personligheter. Vissa drag har gått i arv från generation till generation. I en familj springer alla männen på nätterna och gifter sig alltid med äldre kvinnor. I en annan är kvinnorna speciellt bra på sex. En kvinna har en ovanlig gåva och får ofta en tvingande känsla av att hon måste ge något till en viss person. Som i slutet av boken när en man får en mangodelare (!?) som för honom till en matlagningskurs som han annars inte skulle ha gått på.

Recepten i boken får det att vattnas i munnen och får mig att tänka på filmen och boken Kärlek het som chili. Huvudpersonen i Förbjuden frukt, har alltid i olika sorters ingredienser som ska få personen som ska äta den att känna på speciella sätt. Till exempel så ska squashblommor tydligen vara bra för förståelse.

Vad sägs om:
Kex med syréngelé, småkakor med lavendel och tekakor med krassemajonäs. Stekta maskrosknoppar på ris med kronblad från ringblommor och stuvade pumpablommor. Muffins med kanderade penséer fick barnen att tänka efter. Kaprifolvin gav förmåga att se i mörkret. Dipp gjord på hyacintknoppar fick en att bli nedstämd och tänka på det förflutna och salladerna med endiver och mynta fick en att tro att något trevligt skulle ända. Som matlagningspoesi för min hungriga själ!!

Trots det tramsiga omslaget och det ganska smör-romantiska innehållet tilltalades jag av den här boken. Som en saga för vuxna står det på baksidan och jag är beredd på att hålla med. Läser gärna fler böcker av Sarah Addison Allen.

Kära syster – systrar till tusen

Äntligen en bok som jag fastnar totalt för. Jag kommer ihåg att jag gillade Tawni O´dells bok Avvägar. Det är stämningen och den lätt skruvade humorn som jag gillar och att inget är som man först tror. I Kära syster dyker Shae-Lynns (bara namnet!) syster upp efter att ha varit spårlöst försvunnen i många år. Samtidigt möter Shae-Lynn ett antal personer som alla är ute efter hennes syster. Berättelsen vindlar och de olika personerna har inte det ärende jag först fick för mig. Mycket systrar nu för tiden. Hann ju bara börja läsa Förbjuden frukt innan Kära syster dök upp på jobbet. I Förbjuden frukt handlar det också om en lillasyster som söker upp sin storasyster.

Huvudpersonen, Shae-Lynn, är en 40-årig kvinna med skinn på näsan som klarar sig själv. Hon är en före detta polis som lever på att köra taxi. Hennes tuffa uppväxt med en mor som dog tidigt och en far som slogs och drack har gjort henne tuff. Jag kommer att tänka på en annan huvudperson i Laura Lippmans I spindelns nät som jag skrvit om tidigare i år. Laura Lippman som helt oförhappandes också skrivit en bok om två systrar.

Sen blir jag nästan kär i beskrivningen av gruvsamhället där berättelsen utspelar sig. I en liten stad, med ett märkligt och lite udda persongaller, som ni vid det här laget vet att jag gillar, i Pennsylvania. Jag kommer nog snart att köpa Ivans återkomst på pocket. Bara nu inte den också handlar om systrar….;-) Jag har halva boken kvar och den ska jag avnjuta i sakta mak.
Läste klart boken nu i kväll och blev inte besviken. En sån fin och samtidigt roande berättelse om systerskap och relationen mor/far-barn. Måste skriva till adoption som etikett, men vill inte avslöja på vilket sätt ämnet kommer in i boken, då skulle jag avslöja för mycket för dig som inte läst den än.

Julklappsböcker

När jag var i Oslo på studieresa med jobbet lyssnade vi på när Erland Loe intervjuade Etgar Keret. Jag blev så nyfiken på hans böcker. Åtta procent av ingenting finns på svenska nu. Jag funderar på att önska mig den i julklapp, eller om jag ska köpa den själv. Jag är lite sugen på Livet på Scottland street 44 också.

Låt den rätte komma in är verkligen äcklig och långt i från alla feel-good-böcker jag har läst på senaste tiden. Det är inte så mysigt med huvuden som vrids 180 grader eller människor som tappas på blod. Men jag var ju med och valde boken till bokcirkeln så jag måste läsa klart den och det senast tills på onsdag.

Den är ju väldigt bra skriven och jag vill hela tiden fortsätta läsa även fast jag nästan måste hålla för ögonen ibland för alla hemska scener. Jag ska absolut inte se den här filmen! Inget för mig.

Killen som blir mobbad och slagen får mig att tänka på Guillous Ondskan, och det är jag nog inte ensam om. Någonstanns ska det visst handla om kärlek också. Jag har ännu inte hunnit så långt, men jag börjar ana. Återkommer.
Nu har jag blädder-läst klart boken. Lite för seg och mörk för min smak. Men jag förstår att den är bra och varför många tycker om den. Även fastän jag tyckte den var lite för långdragen så hade den ett visst driv som gjorde att man fortsatte läsa. Men så här i mörka trött november vill jag ha lite mindre våld och skräck och lite mer feel-good.

Bokenkät

Nu har jag stött på Bokenkäten nästan på varenda blogg jag läst. Nu är det min tur :

1. Den värsta läsupplevelse du haft? Kommer inte ihåg titeln, men det var något med ”hemmafrun” och författaren började på någon bokstav mellan m och p? Kommer ihåg var den stod i bokhyllan på bibblan. I alla fall var det en höggravid (?) kvinna som hade sex med sin man framför en porrfilm om de 7 små dvärgarna. Minns jag rätt?

2. Vilken bok har påverkat dig mest hitills?
Kulla-gulla som fick mig sekel efter läsningen att börja släktforska, sen läsa historia och sist men inte minst bli bibliotekarie.

3. Har du läst någon bok du blivit skrämd av? Den där om demoner men engelsk författare vars namn låter svenskt. Jag kommer snart på det….Nu kom jag på det: Kom närmare, av Sara Gran. Så himla läskig att jag inte ville vara ensam hemma och nästan började tro på demoner på riktigt.

4. Vad använder du som bokmärket?
Allt platt och rent som finns i närheten.

5. När brukar du läsa? Innan sovning och närhelst barnet gör annat.

7. Vad är bättre, pocket eller inbundet? Pocket…eller inbundet för ibland tar det sån tid innan böckerna jag vill läsa finns på pocket. Ibland kan mitt intresse då hinna svalna.

8. Vilken bok läser du nu? Låt den rätte komma in, Ajvide

9. Och vilken sida är du på? Typ 50

10. Brukar du lämna “kännetecken” i dina böcker? (klottrar i dom, spiller mat/dryck på dom & andra barbariska åtgärder?) Bekännelse: Chokladavtryck av misstag, vilket ses som straffbart av bibliotekariekåren. Även av mig som biblioteksboksläsare. Det värsta jag vet är äckliga böcker med spår av andra läsare. Men till mitt försvar: Det är ju bara så mysigt att äta och läsa samtidigt!!

11. Påverkar titeln/omslaget dig om du överväger att läsa en bok? Ja, på samma sätt väljer jag vin på systemet; efter utseendet.

12. Sidantalet, då? Nja ibland. Vissa böcker vill man ju ska vara tjocka så att de aldrig tar slut, som tex Mistrys En familjeangelägenhet. Drottningen vänder blad, blev jag glatt överraskad när jag såg, för att den var så tunn.

13. Brukar du bläddra fram till sista sidorna för att få reda på slutet? Nej, förstår inte såna människor som går så….är dock gift med en.

14. Finns det någon bok du läst flera gånger? Ska vara någon barnbok då.

15. Har du råkat ut för någon olycka som böcker varit orsaken till? Japp. Spräckte läppen och slog av en tand på min 30-årsdag när jag skulle hämta en bok, som min far till på köpet fått av mig i julklapp, men sedan lämnat tillbaka till mig i tron att han lånat den av mig. Tala om slöseri med julklappspengar. Snubblade på mattkanten och hamnade med munnen på ett lågt bord. Innan jag fick äta tårta blev det en sväng till vårdcentralen och sy och dagen efter ett tandläkarbesök. ”Var det ett vitt bord du ramlade emot?” frågade tandläkaren, och plockade bort färgflagor ur tandköttet.

16. Brukar du sälja/ge bort dina böcker eller klänger du dig maniskt fast vid dem, även om det är någon bok du inte gillar? Har helt respektlöst stått och slängt bla Fogelströms hela serie på återvinningsstationen. Får lite dåligt samvete för det ibland.

17. Tar du med dig boken du läser på toa? Nej, läser bara tidningar som råkar ligga där. Gärna Vi.

18. Just det, läser du i badrummet? Nej, se fråga 17.

19. Har du något boksystem? Skriver du upp vad du läser/ska läsa/ska köpa/köpt för böcker? Skriver här på bloggen och på spridda lappar på jobbet.

Drottningen vänder blad

Drottningen vänder blad, av Alan Bennett levde på alla vis upp till mina förväntningar. En feel-good bok om läsning helt i min smak. Jag har svårt återge den på ett rättvist sätt och hänvisar därför till DN.

Jag önskar att jag liksom drottningen i boken att jag skulle läsa med penna i hand för att stryka under intressanta partier och skriva små anteckningar i boken. Då hade jag kunnat återge boken bättre här, men förmodligen inte njutit av den lika mycket som jag gjorde. Jag älskar att drabbas av läslusta, liksom drottningen gör i den här boken. (Visst låter läslusta lite mer syndigt än läslust?!!) Hon läser medan hon åker i bilkortege och lär sig att läsa och vinka samtidigt. Hennes pliker ter sig allt mindre intressanta och hon vill ägna all ledig tid åt läsning, vilket gör hennes närmaste i hovet oroliga. Liksom premiärministern. Men drottningens läslusta stiger och stiger tills omgivningen försöker stoppa den genom att se till så att hennes bokpaket försvinner och omplacera hennes ”läsvän” osv. Då går hon över till att läsa sina egna anteckningar och försöka sig på att skriva sin egen bok… vilket inte ses med blida ögon från herrarna i makten.

Jag gillade den här boken så mycket att jag ska köpa den när den kommer som pocket och läsa om den MED PENNA i handen! Jag kan varmt rekommendera den till alla med förkärlek för läsning och böcker.

Smaskiga nyheter

Förbjuden frukt har jag varit sugen på länge och snart kommer den som pocket. Adlibris beskriver den ”som en blandning av Stekta gröna tomater och Six Feet Under med inslag av Desperate Housewives”. Vad mer kan man behöva i höstmörkret???