Drottningen vänder blad, av Alan Bennett levde på alla vis upp till mina förväntningar. En feel-good bok om läsning helt i min smak. Jag har svårt återge den på ett rättvist sätt och hänvisar därför till DN.
Kanske ska jag börja blogga om böckerna när jag är mitt i dem istället för när de är slut? Jag är helt uppslukad av Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap just nu. Så charmigt med vanlig brevväxling, som kräver mer av skrivaren än av mailaren. Genom en ung författarinnas penna får vi möta en efter en i det litterära sällskapet på ön Guernsey och hur deras relation till boken ser ut. Sällskapet bildades genom en slump och av nödvädighet för att klara livhanken från tyska soldater. Fram växer kärleken till litteraturen på de mest oväntade vis. Man får också veta mer om hur det var att leva under ockupation under andra världskriget, om fattigdomen, matbristen, men också livskraften och kämpaglöden som fanns hos många öbor. Jag har läst många böcker om andra världskrigets fasor genom åren, men i den här boken fyller kunskapsluckor hos mig och det gör mig glad. Kommer inte på något exempel nu, men jag kanske återkommer. Boken innehåller både de mest svartaste sidor av mänskligheten och de vackraste. Först tänkte jag kalla det här för feel-goodläsning, men vet inte om det går att göra det när den även innehåller fasansfulla skildringar från koncentrationsläger och avrättningar.
Det ljuva livet i Alaska
Om man ska starta ett samhälle mitt ute i vildmarken vad börjar man med då? Bara i Cicely startar man med en radiostation och en tidning. Äntligen har jag fått se min favorit-tv-serie på dvd: ”Det ljuva livet i Alaska”. Det har ju visat sig att det råder viss okunnighet om denna ypperliga serie…;-)
I korthet så handlar det om en nyexaminerad läkare som fått sin utbildning betald mot att han jobbar sina första år i en liten håla. Det visar sig vara mycket värre än vad han först trodde. Här kryllar det av excentriska och udda personligheter precis som i ”Mina två mammor” som jag skrev om tidigare. Kanske därför jag gillar den boken så mycket….
Den lilla orten byggdes av en före detta astronaut, där finns en hårdrockar-indian med en farbror som är medicinman, en snygg radio-kille, en flygar-tjej, en mysig bar, älgar på gatorna osv osv. Det var inte utan att jag kände igen mig härom dagen när jag stod i kö på lilla butiken här på min lilla ort….och jag går inte helt avslappnat när jag är ute och promenerar. Jag håller hela tiden utkik om det är någon björn i buskarna.
Mina två mammor – en bladvändare
! Läs också Visst finns det gudar i Alabama Kollade just och hittade Jacksons blogg och såg att det redan finns en till av henne, som ännu inte är översatt. Tror nästan jag måste försöka ta mig igenom den på engelska fastän jag inte brukar gillar att läsa på engelska av rädsla för att missa någon poäng. Whisky, opera och en liten brasa
…är precis vad man är sugen på efter att ha besökt kommisarie Alan Banks lilla stuga ute på den engelska landsbygden. Mellan alla hemska mord i Peter Robinsons böcker så kopplar Alan Banks av med ett litet glas whisky och lite opera och kanske en god bok framför brasan. Precis så önskar jag att jag hade det mellan jobbet, städningen och ”lek med mig mamma!”. Konstigt nog lyckas jag aldrig få till det lika mysigt hemma i soffan. Kanske för att jag saknar en efterlängtad läsfåtölj och ogillar opera och whisky….
I alla fall var Kall som graven, av Peter Robinson lika bra som jag förväntat mig och lite bättre än den förra. Läste någonstanns att den här var mer filosofisk (hur nu en deckare kan vara det) och hade mindre dialog än den förra. Det tycker jag stämmer. Och vem mördaren var hade jag inte en aning om förrän på slutet. Alan Banks kände på sig redan i början att allt inte stod rätt till hos föräldrarna till den försvunna/mördade dottern och som vanligt hade han rätt. Som ett sandkorn ligger hans tvivel och gnager genom hela boken utan att man kan lista ut vad det är. Jag har längtat efter den här boken sedan innan sommaren och nu är det bara att vänta igen. Ibland är det bara helt rätt att läsa en Robinson-deckare! Eller ALLTID förresten!
Är det någon som har missat Aston?

I så fall bara MÅSTE ni läsa båda böckerna om Aston. Den första, Astons stenar, handlar om att samla på stenar,,,och annat. Finns också på dvd och filmen är en helt underbar. I dagarna kom Astons presenter och den är lika bra den. När mamman kommer hem och är hur kissnödig som helst och ruser till toaletten och finner den inslagen i papper, snören och plåster är det svårt för både små och stora i vår familj att hålla sig för skratt.
Jag ska till Norge

…och Litteraturhuset . Där ska jag lyssna på Erland Loe . Ska bli så kul! Funderar på att läsa Expedition L på vägen dit (om det nu blir tid för det), men just nu så duggar det tätt med bokpaket i brevlådan. Håller tummarna för att Kall som i graven, av Peter Robinson och Mina två mammor, av Joshilyn Jackson ska hinna komma innan jag åker. Två av höstens höjdpunkter för mig.
Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande
Hur knäpp kan inte en brittisk kultur framstå för någon från helt andra sidan av jordklotet! Den här boken, som är fylld av kulturkrockar, får mig både att skratta och att fundera både en och två gånger vad vi håller på med i väst. Den ger också en bra bild av hur saker och ting fungerar i Kina.
Lyckan, kärleken och meningen med livet
Jag var från början lite ambivalent inställd till den här boken. Titeln låter lite fånig (den engelska är bättre såklart), men att Oprah Winfrey gillar den brukar vara ett kvalitetsmärke. Lånade hem den och läste början och blev sen helt fast. Så jag beställde hem pocketversionen och senaste veckan har den följt mig var jag än gått.
Jag vet inte hur jag ska beskriva den här boken för att inte förstöra upplevelsen av den. För mig som är en nöjd fåtölj-resenär så var den här boken en ypperlig resa. Dels genom att man får följa författaren till Italien, Indien och Indonesien och får genom henne uppleva för mig helt nya sidor hos länderna och dess befolkning. Dels får man följa författarens inre resa, vilket jag först var lite nervös för att det skulle första läsupplevelsen, för jag är ganska ointresserad av andlig utveckling osv. Men sättet hon skriver på och själva tonen gjorde att det var en bok helt i min smak. Bättre resa än så här kan man inte göra från fåtöljen.
Den motvilliga resenären –
”Den motvilliga resenären” har varit en läsupplevelse som jag velat suga på länge och som kommer att stanna i mina tankar. Jag kommer att kolla i den igen och läsa lite här och där. Jahar flera vänner som jag föreställer mig skulle gilla den här. Helst ska den avnjutas ensam i en stuga mitt ute i skogen eller på en ö eller allra helst i ett litet hus på någon hed i England, men man kan ju inte få allt…. Den passar också bra att läsa för oss fåtölj-resenärer, som hellre är hemma än ute på resa.
