Inget att avundas. Vardagsliv i Nordkorea

Inget att avundas. Vardagsliv i Nordkorea. SÅ intressant och helt otroligt att det här händer just nu.

Trogen hustru sökes

Jaha….då måste jag väl krypa till korset och erkänna att Btj (bibliotekstjänst) hade rätt den här gången! Trogen hustru sökes -vilken usel bok…eller helt usel var den ju inte…själva historien var bra och jag kan se den som film, men den gav bara en obehaglig känsla, som jag (helst som feelgoodbibliotekarie) gärna hade varit utan. Eftersom jag trodde på den här boken, trots att den fick dålig kritik, var jag tvungen att läsa hela för att förvissa mig om det verkligen kunde stämma.

Jag är inte pryd, men det får väl vara nog med erotiska beskrivningar, den ena efter den andra… Så många onödig ord och liknelser. Jag brukar tänka att det är något fel på mig när jag inte gillar en bok lika mycket som många andra…men den här gången vet jag att så inte är fallet. Författarens sätt att låta huvudpersonen vara kall och hård, men samtidigt ha ett helt vansinnigt passionerat inre liv lyckas inte övertyga mig. Jag läste någon recension att författarens sätt att skriva var annorlunda och jag hoppades att det skulle stämma och räcka för att få den lockande historien att bli en intressant historia…men så var det inte alls. Snarare var språket ryckigt, krångligt, för ordrikt och stundtals var det svårt att hitta den röda tråden. Till sist blev jag tvungen att blädderläsa boken för att kunna lägga den i från mig och få börja på någon annan.

”Olidligt spännande” ska boken tydligen vara också…Nja, kan inte hålla med där heller, även om man gärna vill veta hur det ska sluta.” En trogen hustru är en internationell bästsäljare som sålt över 700 000 ex bara i USA. Utgiven på 27 olika språk.”, säger bla Adlibris…Varför då? Hur gick det till?

Syskonmakaren

Syskonmakaren av Lisa Jewell passar perfekt att läsa under julen med en pralin-ask i närheten. Man bara flyter fram i texten och ibland får jag nästa nypa mig i armen för att påminna mig om att jag inte ser en utmärkt brittisk tv-serie, utan att jag läser en bok. Kan en bok få bättre omdöme än så?

Jag har nog läst alla Lisa Jewells böcker som har kommit ut på svenska. Våga flyga är nog den som jag gillar mest…eller gillade mest… nu har Syskonmakaren puttat ner den till andraplatsen. Det här är feelgood när den är som bäst. Den har allt jag önskar: en bra berättelse som slingrar lite lagom, intressanta karraktärer som man känner med, brittisk stadsmiljö och flyt som inte är av denna värld.

Nu har jag inte tid att blogga mer…måste krypa ner i soffan och läsa klart boken…och sluka ännu en pralin.

Sköra bestar

Sköra bestar av Tawni O’dell är en sådan där bok som jag inte vill skriva om för att jag är rädd att förminska upplevelsen av den. Jag är också rätt säker på att mitt blogginlägg inte kan beskriva boken så väl som den förtjänar.

Jag gillade författarens andra böcker, Ivans återkomst, Avvägar och Kära syster så jag hade höga förväntningar när jag började på Sköra bestar och jag kan säga jag fick rätt även denna gång. Jag kommer att bära med mig berättelserna om det två bröderna och den äldre kvinnan som tog hand om dem. Om hennes kärlekshistoria med den spanske tjurfäktaren, en kärlekshistoria som fortsatte även efter döden. Om hur helt okända människor kan komma att betyda så mycket för varandra och att det inte alltid är blodsband som gör att man hör ihop.

Bara att gratulera er som inte har läst Sköra bestar än!

Vända blad

Wow!! Inte ofta man får den känslan när man just har läst sista sidan av en bok. Jag hade mycket höga förväntningar på Vända blad efter att många bokbloggare har hyllat den. Till en början förstod jag inte riktigt varför…men nu så… Den är så där härligt fransk…som bara franska böcker och filmer kan vara… förstår någon vad jag menar? Ja, i alla fall så var det befriande att läsa en bok som inte byggde på en kärleksrelation och att man aldrig var riktigt säker på hur det skulle gå.

Jag blir allt mer imponerad av Sekwa förlags utgivning. Förlaget ger ut franskspråkig litteratur på svenska och ger samtida, kvinnliga författare företräde. Bla Castillion som jag gillar ges ut av Sekwa, liksom Agnes Desarthe. Flera böcker som jag ser fram emot att läsa kommer därifrån, bla Huset du älskade och Underjordiska timmar.

Vänskapsband

Jag läste Elizabet Nobles förra bok Vad mina döttrar bör veta under semestern på Mallorca,, efter att ha gluttat på den länge på jobbet. Alldeles lagom lättläst semesterlitteratur. Jag tog så klart inte med biblioteksboken till stranden utan köpte pocketvarianten, som blev smutsig och full med sand. Den var helt okej, men inte så att det gjorde mig något att slänga den efter läsningen. (Maken hittade den i sopsorteringen och tog hem den

igen :-))
När jag märkte att Noble hade gett ut boken Vänskapsband tänkte jag vänta med att låna den, men så var jag sugen på något lättläst och lånade den. Den handlar om en charmig blandning grannar i ett hus i New York. Alla befinner de sig i olika stadier av kärleksrelationer. Det var många namn att hålla reda på till en början, men eftersom Noble är bra på personskildringar flöt det på bra efter ett tag.

Boken gav väl inget bestående intryck, men för den som är ute efter en lättsam charmig historia – så ja visst! Jag skulle beskriva författarens stil ungefär som en blandning av Marian Keyes och Maeve Binchy.

Twinkle twinkle

Twinkle twinkle av Kaori Ekuni stötte jag på när jag plockade fram böcker på temat Japan på jobbet. Framsidan har ett lockande omslag och jag blev nyfiken på den så fort jag läst på baksidan.

Sedan något år tillbaka är jag en inbiten Murakami-fan och har blivit ännu mer lockad av Japan. Gissa vad glad jag blev när jag hittade denna bok, som påminner mycket om Murakami i tonen….och som inte är lika omfattande när det gäller sidantal som många av Murakamis böcker.

Boken handlar om en kvinna med psykiska besvär och alkoholproblem. Hennes föräldrar arrangerar ett äktenskap med en läkare, som är homosexuell. Båda känner sig som medbrottslingar, men trots det så trivs de med sitt äktenskap.

Boken ”är en varm berättelse om unga människors kamp för att under ovanliga omständigheter skapa en fungerande tillvaro” står det på baksidan. Tydligen anses den som en kultbok i Japan och har filmatiserats. Jag tar gärna emot tips på liknande böcker.

Kärlekens olika villkor

Så härligt att ännu en gång få befinna sig i lugnet på Mr Alis veranda där han driver sin äktenskapsbyrå. I kärlekens olika villkor är Mr Ali inte längre huvudperson, utan vi får följa hans sekreterare Aruna som nygift. När hennes höggravida svägerska flyttar in är det definitivt slut på smekmånaden. Parrallellt får man följa Mr Alis son som förälskar sig i en tvjournalist. När hennes far får reda på att hon dejtar en muslim slår det gnistor…

Jag älskar både den här boken och den tidigare; Mr Alis äktenskapsbyrå. Atmosfären är varm och så annorlunda den grå svenska vardagen. Dofterna, smakerna…allt är tvärt emot det jag är van med. I boken äter de frukter och grönsaker som jag inte ens visste fanns. Jag blir så nyfiken. Även små vardagliga seder och bruk får mig att vilja läsa mer om andra kulturer. Till exempel på ett ställe i boken står det ”det luktade jasmin från hennes hår, så det måste vara fredag…” !? Öhhh??? Är det bara jag som blir nyfiken? Kan det vara så att man har jasmin i håret på fredagar i Indien?

Boken beskrivs som en blandning av Damernas detektivbyrå och Jane Austen. Bra beskrivning tycker jag. Perfekt för att resa hemma i fåtöljen. Önskar att det kommer en fortsättning…men tills dess kommer jag att köpa båda böckerna i pocketversion att ha hemma och läsa när jag behöver muntras upp och fly vardagen en smula.

Sju jävligt långa dagar

Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper. En helt jävla underbart rolig bok! Judd finner sin fru i säng med chefen och det beskrivs med de här orden: Mitt äktenskap slutade på det gamla vanliga sättet: med cheesecake och ambulans… Visst kan man bara bli nyfiken på en sån mening?! Ingen lär bli besviken! Jag kan väl avslöja en detalj…jag kommer alltid att tänka på den här scenen när jag ser tårtljus 🙂

Judd och hans familj ska sitta shiva, en judisk sorgevecka för sin döde far. Det är inte bara de enligt traditionen låga stolarna, som ställer till det. Medans släkt och vänner strömmar in kommer både ett och annat gammalt familjegroll upp på bordet.

Jag gillar Troppers sätt att skriva. Torr, svart humor blandat med helt otroligt roliga scener. Det är lätt att se familjen framför sig och jag blir inte förvånad om den här berättelsen snart dyker upp på bioduken. (Vilket förresten de flesta böcker brukar göra nu för tiden…). Man får följa alla familjemedlemmars liv och de flesta hinner ta en ganska stor vändning innan sista sidan.

Som jag skrev om hans tidigare bok Konsten att tala med en änkling så kan jag bara hurra över att det nu finns en värdig lärjunge till Nick Hornby. Grattis till er som inte har läst den än!

Rov

Rov av Sharon J Bolton kom jag över av en slump på jobbet när jag läste om hennes andra deckare på svenska som kommer snart. Jag fastnade för att den utspelade sig på Shetlandsöarna, som Ann Cleves böcker.

Huvudpersonen i Rov är en barnmorska som hittar ett lik på sin tomt och sen händer en hel rad underliga saker. Nästan lite för många saker för att det ska kännas sannolikt. Men ändå är det helt omöjligt att släppa boken ifrån sig. Den är lätt att komma in i och det finns inte en endaste tråkig sekvens.

Jag väntar så klart på författarens nästa bok.