Toalettlitteratur…vad läser du på toa?

Jag är ingen stor läsare av böcker på toaletten, men vill gärna ha något bra att läsa där OM jag råkar få en stund för mig själv. Hyllan börjar nu bli full. Saknas någon bok tycker du? Vad läser du själv på toaletten? 
Jag tycker att noveller passar bra att läsa på toaletten för att de går snabbt… Murakamis böcker går det alltid att bara att slå upp och läsa ett stycke och ändå gilla det. Tomas Tranströmers dikter kan man tänka på en stund i ro. Årstafruns dolda dagböcker får mig stundtals att fnittra och förundras över att mycket är sig likt trehundra år senare. Längst ner ligger en seriebok av Jan Berglin. Jag älskar hans humor! Gräsmattans hämnd av Richard Brautigan har jag fått i present av en kompis. Försöker fortfarande komma underfund med den 🙂 Etgar Kerets Goda intentioner är också fylld med noveller i crazygenren och platsar i närheten av Tage Danielssons Bok. 

Topplista kultursommar

Jag följer Hermias inspirerande kulturtoppslista och gör min egen.

Feelgoodbibliotekariens kultursommar:

1. Ta en Hälsingegårdstur nu när de har blivit världsarv. Är väl dags. Jag har ju bott i Hälsingland i snart fem år och har ännu inte besökt särskilt många gårdar. Skämmes…

2. Ha musikpicknick 25 juli när det blir Playwood i Öjeparken, Edsbyn.

3. Försöka locka med mig resten av familjen till Junibacken.

4. Lyssna på Cp-podden och Sommarpratarna i min nya badenbaden så ofta jag kan.

5. Läsa, läsa, läsa…och njuta av tanken på höstens BokSPAning på AlftaQuren.

Bokbloggsjerka om bokformat

Eftersom jag har haft en liten paus i bokbloggandet så har jag missat Bokbloggsjerkan. Säkert har Hermia redan varit med på många Jerkor?? Rolig idé! Så nu hänger jag på. Helgens jerka handlar om bokformat. Frågan som ska besvaras är : Vilket bokformat föredrar du?¨


Mitt svar på det blir automatiskt POCKET, men så börjar jag tänka efter och kommer fram till följande: 


Pocket –  Bra för att de är billiga, lätta att ta med och man behöver inte vara rädd om dem. MIndre bra att det är så liten stil och tanten här 🙂 börjar bli till åren och läsglasögonen är inte långt borta. 


Inbunden  – Bra att de håller och är snygga i hyllan. Ofta köper jag de böcker som jag verkligen vill ha kvar. Ibland har jag snålat och lånat istället för köpt och köper till efter att jag har läst den, som tex med Sköra Bestar. Den känner jag att jag gärna vill ha i min bokhylla och gå tillbaka till. 
Mindre bra med inbundna böcker är att jag måste vara så rädd om dem, speciellt om de är från biblioteket. Det går inte att ta med dem hur som helst i trädgården eller när barnen studsar omkring i sängen. 


Ljudbok – Bra för man kan göra annat samtidigt, som tex gå…som jag borde ägna mig mer åt. 
Mindre bra med ljudbok är att jag så sällan får tid till att lyssna längre stunder och då blir jag bara irriterad. Har en jobbarkompis som lyssnar på boken på vägen hem från jobbet och så lånar hon samma pappersbok och kan fortsätta där hon var när hon väl är hemma. 


e-bok  – Har ännu inte vant mig vid det…tycker att det är jobbigt att läsa från skärm, men kanske har jag bara inte träffat på den rätta skärmen. Jag känner mig lite gammaldags och vill gärna känna pappret när jag läser, men lockas av tanken att kunna ha flera böcker med mig i iphonen och att man lätt kan få tag på nya böcker. Dessutom skulle det vara bra för mitt hem om vi inte köpt en endaste pappersbok till 🙂 


Summan av kardemumman:
1. Pocket …om jag orkar vänta tills den ges ut i det formatet. När jag tittar i min ska-läsas-bokhylla ser jag mest pocketböcker, men det är nog för att jag köpt dem för att komma i håg att läsa dem när jag får tid…
2. Inbunden biblioteksbok om kön inte är för lång. 
3. Inbunden köpt bok om boken känns som en blivande favorit eller om det är en favoritförfattare. 

Höstens läsning ser ut att vara under kontroll

Nu har jag dreglat över Höstens böckerkatalogen och faktiskt så ser det ut att bli en skaplig höst. Inte allt för många böcker som jag känner att jag måste läsa. Tur det. För jag har så himlans många böcker på vänt. Skulle nog ta mig flera år att läsa i fatt. 
De böcker som jag verkligen ser fram emot och som hamnar i måste-läsaskategorin är: 

Boken om Joe, av Jonathan Tropper (Gilla förlag, okt)  

Salvadorena av Cecilia Samartin (Bazar förlag, utkommer i september) 
En nypa salt, av Maria Goodin (Printz Publishing, sept)
Mannen som glömde sin fru av John O´Farrell (Printz Publishing, sept)
Bevingade, av Simona Ahrnstedt (Damm förlag, aug)
Porträttet av dig, av Isabel Wolff (Forum förlag, aug) 

Böcker som jag också är sugen på, men som jag känner
 att jag inte behöver kasta mig över på en gång är: 
Mercy Close, av Marian Keyes 
Fvonk, av Erlend Loe
Kod 400, av Sophie Divry
Kast med liten kniv, av Sara Kadefors
Miss Peregrines hem för besynnerliga barn, av Ransom Riggs
När döden kom till Pemberley, P.D. James
Tiden där emellan, av Maria Duenes
A Grown-Up Kind of Pretty, av Joshilyn Jackson

Den krympande hustrun

När jag kom hem i fredags låg ett bokpaket från Adlibris och väntade på mig. Det innehöll Den  krympande hustrun av Andrew Kaufman. Att läsa boken var ett härligt sätt att starta semestern på. Kaufman var en ny upptäckt för mig när jag träffade på Alla mina vänner är superhjältar. Även den här boken tar en med storm och man kastas in i en helt surrealistisk värld…där allt är precis som vanligt… samtidigt som det inte alls är det. Det händer en del mycket skruvade saker och händelser, som inte ens fanns med i min föreställningsvärld förrän nu, och nu sitter de fast. Det är så kul att bli överraskad och få tänka i helt nya banor. Jag klarar vanligtvis inte av FÖR konstiga böcker annars, och jag kan förstå att många kan avskräckas av beskrivningen av den här kortromanen…men den här är alldeles lagom knäpp! Som en saga för vuxna (fast även mina barn blev nyfikna på den, så jag fick läsa de första sidorna högt för dem)… Alice i Underlandet känns inte så långt bort.
Kaufman beskriver människors tillkortakommanden och våra ibland inte alls genomtänkta sätt att leva våra liv. Jag fastande speciellt för kvinnan som förvandlades till godis, och vars barn inte såg henne. Så det spelade inte någon roll om hennes ögon var gjorda av kola och håret av lakritsremmar. Det tittade ändå inte på henne. När barnen skrek så bröt hon av sina lillfingrar, som var av socker, och gav till barnen som muta…(något jag själv gärna har velat haft till hands många gånger :-))
Kaufmans böcker passar utmärkt i sommarstugan, på toaletten (eftersom man läser ut den snabbt), samt i varje hems litterära medicinskåp eftersom den framkallar skratt och får en att tänka på livet på nya sätt.
Bokmania och Enbokcirkelföralla har också skrivit om Den krympande hustrun

Själamakerskan i midsommar

Inspirerad av Enbokcirkelföralla läste jag Själamakerskan av Michela Murgia (utgiven på Brombergs förlag)  över midsommarhelgen….eller rättare sagt, läser för varken helgen eller boken är slut än. Jag fastnade för den dels tack vare att den handlar om adoption, vilket ligger mig varmt om hjärtat, dels för det vackra omslaget. Sen kan jag väl vara lite extra Italieninspirerad av den härliga sommarutställningen vi har på biblioteket där jag arbetar.

Jag fastnade direkt för språket i boken. Mycket som sägs mellan raderna, inga onödiga ord och roliga beskrivningar av personerna som är med i berättelsen. Speciellt ett stycke på en av de första sidorna där det beskrivs hur Tzia Bonaria låter sin adoptivdotter göra sig hemmastadd i huset har etsat sig fast i mitt sinne. Jag kan inte låta bli att tänka på anknytningsprocessen som sker när man har adopterat ett barn och kanske kan vi adoptivföräldrar lära oss några knep av Tzia Bonaria.

Läs: ”Bonaria gjorde aldrig misstaget att be henne känna sig som hemma och slängde heller inte ur sig några andra såna där floskler som används för att påminna gäster om att de inte alls befinner sig i sitt eget hem. Hon nöjde sig med att vänta på att de utrymmen som stått tomma i åratal gradvis skulle forma sig efter flickan, och när dörrarna till alla rummen efter en månad hade öppnats och förblivit öppna, kände hon att hon inte hade gjort fel när hon låtit huset sköta det hela. När Maria väl kände sig hemmastadd i huset, började hon så smått visa sig mer nyfiken på kvinnan som fört henne dit.”

Även själva titeln Själamakerskan låter lockande i mina öron. I boken beskrivs ”själabarn” som ”de barn som har blivit till två gånger, av en kvinnas fattigdom och en annan kvinnas ofruktsamhet”. Maria Listuria var barn av en sådan andra födsel, en sen frukt av Bonaria Urrais själ.

Nu har jag ju som sagt var halva boken kvar, men jag är redan nu helt säker på att boken kan trollbinda de flesta, men eftersom jag började läsa boken i en helt underbar miljö under självaste midsommarhelgen fick den nog lite extra magiskt glans. För alla som gillar Italien, italienska bakverk och en väl berättad berättelse kommer Själamakerskan att passa utmärkt. Dessutom är den kort!

Återstår att se om den hamnar under favoriter eller inte.

Sommarens läsplaner

Jag hakar på Lyrans tematrio om sommarens läsplaner. Få se om jag kan hålla mig till planen eller inte…det finns ju så många böcker och aldrig tillräckligt med tid.

1. Jag har en del reservationer på biblioteket som jag hoppar kommer att droppa in under sommarens semesterveckor. Det är bland annat Ta hand om min mor, Jellicoe road, Själamakerskan och Mitt liv i 23 yogaställningar. Man kan ju ge sig på att de kommer samtidigt allihopa.

2. Var länge sedan jag läst något på engelska och så längtar jag så mycket efter Backseat saints så jag står inte ut att vänta tills den översätts till svenska. Jag köar även på A small fortune.

3. Ska-läsas-hyllan hemma svämmar över med olästa pocketböcker som jag har köpt på mig så jag inte ska glömma bort dem. Kanske dags att göra en insatts där. Hotell New Hamphire står där, liksom Bilden av Phoebe och Den oändliga kärlekens ö. Även Blonde ligger där som en evig påminnelse från den sommaren jag köpte den och tänkte läsa den på semestern….Har gått ganska många somrar sen dess…och ännu är ligger den där oläst.

Som synes så är det stor risk att läsplanerna spricker…men hellre en bok för mycket på lager än en för lite…vilken vånda att råka stå helt utan läsning.

Blomsterspråket

Blomsterspråket av Vanessa Diffenbaugh var helt underbar. Den blir en perfekt feel-goodfilm med lite djup. Funderar på vilken skådespelerska som skulle passa som bokens huvudperson…men hon är väl redan tillsatt i Hollywood kan jag tänka mig. Tyvärr är Julia Roberts för gammal, men hade hon varit yngre så hade hon varit klockren. Kanske dyker hon upp som blomsteraffärens ägare? Kanske hon som spelade Juno…men hon kanske också är för gammal. Tjejen i den här boken påminner lite om henne på något sätt, i alla fall i mitt huvud. 
Jag blev helt tagen av boken och läste ut den på en dag och det känns fortfarande som att jag saknar Victoria Jones och hennes vänner. Victoria är verkligen vad man kan kalla en ”maskrosunge” som växt upp i ett stort antal fosterhem, men som klarar sig på sitt eget vis och med hjälp av blommorna. Författaren har startat Cameillia network som en hjälp vid övergången mellan fosterhem/gruppfosterhem och vuxenlivet. Bra initiativ! 
Det var mycket intressant att lära sig alla blommors betydelse också….vilket är bokens stora huvudtema. Från och med nu ska jag aldrig mer ge bort en basilikaplanta eftersom basilika står för ”hat”. Boken påminner mig lite om Vit Oleander som jag läste för länge sen, där blomman hade en viktig del i berättelsen.  som också handlade om en flicka i en utsatt situation. 
En höjdare för alla som vill ha en hoppfull bok med högmysfaktor trots allt elände. 

Tävling om bok med Kina-anknytning

I dag när jag satt och läste En bok om dagens blogginlägg om Nästan hemma, av Jean Kwok, kom jag på att jag inte hann skriva något inlägg om den efter att jag hade läst klart boken. Gör det nu i stället. Eftersom En bok om dagen skrivit ganska utförligt om själva handlingen så hänvisar jag er dit och ägnar mig åt mina intryck istället.

För nya läsare kan jag ju berätta att jag har en viss förkärlek för Kina och kinesisk kultur. Jag har varit där två gånger och mina barn har sina rötter i Kina. Redan när den här boken kom ut på engelska köpte jag den, men sen hamnade den i en av alla bokhögar här hemma. När den sen kom ut på svenska hade jag glömt att jag hade köpt den på engelska. Så därför tänkte jag lotta ut den engelska varianten, om någon är intresserad.

Hur gör man för att vinna Girl in Translation? Lämna en kommentar och nämn en bok med kinesiskt tema, som du tycker att jag ska läsa. Du kan skriva antingen här eller på min Facebooksida

Jag föll på en gång för bokens huvudperson och hennes fina relation till sin mor. De slutar inte att visa kärlek till varandra fastän de mer eller mindre sliter ut sig på sina underbetalda arbeten. De kämpar på och överlever de mest vidriga situationer. Den skruttiga lägenheten, som den snikna och elaka mostern har ordnat åt dem, får dem nästan att frysa ihjäl. När de en dag råkar hitta flera kasserade rullar med ljusgrönt tyg, ungefär sånt som teddybjörnar är tillverkade av, bär de hem rullarna och kapslar in hela lägenheten. Bilden av när dottern och modern sitter vid sitt fluffiga köksbord inlindade i det värmade tyget har fastnat på min näthinna. 

Den här berättelsen ger ett bra perspektiv på hur det kan vara att komma som invandrare till ett nytt land med en helt annan kultur. Hur många små vardagliga ting enkelt kan misstolkas totalt och ställa till med bekymmer. Hur språket sätter käppar i hjulet. Vad som räknas som ”normalt” och inte. Dottern i boken lär sig snabbt att hålla inne med vissa saker. Hon bjuder absolut inte hem sin vän eller berättar inte för någon att hon hjälper sin mor på hennes arbete efter skolan. Jag blir så imponerad av deras slit och hur de står ut i så många år och ändå förblir hela som människor. Genom dotterns speciella begåvning får hon en chans att ta dem till en bättre plats.

Alla som är det minsta intresserad av hur det kan vara att komma till ett nytt land borde gilla den här berättelsen. Har du dessutom smak för asiatisk kultur, som jag, så kommer du att sluka boken. Jag hade gärna läst den i ett streck…om jag hade fått för min familj vill säga. 🙂