Ulrike och kriget

ulrikeUlrike och kriget – en favoritbok från min ungdom, är lika bra som jag minns den. Boken handlar om 12-åriga Ulrike och hennes familj under andra världskriget i München.

Ulrike är övertygad nationalsocialist och stolt över att ha angett inte mindre än tre ”landsförrädare”. När bombplanen kommer är det inte lika roligt längre. Ulrikes hemska upplevelser i skyddsrummet är så väl beskrivna att det känns som att man sitter där bredvid henne.

Vibeke Olsson var bara 15 år när hon skrev denna insiktsfulla och viktiga ungdomsroman och jag nämner henne ofta som ett gott exempel för att få igång skrivlusten hos unga människor.

Nu när högerextrema krafter åter försöker locka till sig allt fler anhängare, hoppas jag att den här boken används i skolorna och i hemmen för att lyfta diskussionen om hur viktigt det är reflektera källkritiskt över fördomsfulla texter och använda sitt eget sunda förnuft för att inte påverkas av främlingsfientlig propaganda och stämningar i sin omgivning.

Samtidigt ger boken stor förståelse för hur avskyvärt krig är, vare sig det utspelar sig i Europa, Syrien eller någon annan stans.

Läs även Vibeke Olssons Molnfri bombnatt, som handlar om en kvinna som blir kär i en SS-soldat.

Det är inte jag, det är du

9789150915396Det är inte jag, det är du – en av de bästa romantiska komedier jag har läst sedan En dag. Den är charmig, väldigt rolig och filmiskt berättad. Helt enkelt en bok som man gärna sträckläser.

Det börjar med att Delia friar till sin pojkvän, och samtidigt upptäcker att han varit otrogen. Hon flyr Newcastle för London, där hon sakta skapar sig ett nytt liv.

Denna roman är inte en i mängden inom den här genren, utan den sticker ut genom sin smarta intrig, vitsiga språk och intressanta inlägg om mediebranschen. Delia får nämligen jobb på en minst sagt skrupelfri pr-firma där chefen inte skyr några medel för att ge sina klienter publicitet i media. Delia råkar lämna en viktig jobbpärm i fel persons händer, nämligen en man som brinner för att avslöja medievärldens skurkar och det får konsekvenser.

Jag föll pladask för huvudpersonen Delia, som liksom övriga karaktärer, känns väldigt äkta. Beskrivningen av Delia utgår från hennes egen styrka, hon har ett driv och vi läsare får följa hennes tankar och väg till en bättre självkänsla.

Det här är den skotska författaren Mhairi McFarlanes tredje bok och jag hoppas på fler i samma stil.

Ett boktips i Helga – Helahälsingland.se

Vakna

vakna (1)Nu tänker jag tipsa om en bok som jag inte har läst ut ännu, men då är det i alla fall omöjligt att jag avslöjar för mycket. Vakna, av Anna Hope är en historisk roman, som utspelar sig i London efter 1:a Världskriget. Det är inte hjältemod och medaljer som berörs mest, utan sorg och förluster. Det är en glimt av tidens kvinnohistoria, i form av fiktion, som  vi får ta del av och jag gillar det. Många kvinnor i krigstid fick dra ett tungt lass och ta ökat ansvar när många män kom hem krigsskadade. I boken får vi följa tre  kvinnor, som alla har förlorat någon närstående i kriget, och som binds samman av en tragisk hemlighet.
 
Berättelsen rymmer många tidstypiska markörer som gör denna annars vemodiga roman, till lustfylld läsning. Författaren bjuder även på spänning, då jag redan från början anar att trådarna kommer att knytas ihop förr eller senare, men inte hur. Trots att detta är hennes debutroman gör hon det ytterst elegant.  Jag kommer att tänka på fler romaner om handlingskraftiga kvinnor i krigstid; bland annat Mrs Sinclairs resväska av Louise Walters och Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap av Mary Ann Schaffer.

Det är något som inte stämmer

det-ar-nagot-som-inte-stammer
det är något som inte stämmer martina haag

Dagens Nyheter skriver för ovanlighetens skull om en av Martina Haags romaner – Det är något som inte stämmer. Trots det fina omdömet kan inte journalisten låta bli att uttrycka att Haags tidigare prosa snabbt blev tråkig att läsa. Jag tillhör den stora skara, som alltid har tyckt att Haags texter varit slagfärdiga, roligt dråpliga och mitt-i-prick.  Även om den nya romanen har en helt annan ton än hennes tidigare, så känner jag igen mig och jag drar på mungiporna mitt i de svarta beskrivningarna av huvudpersonens avgrundsdjupa sorg över skilsmässan. Men det är främst ångesten som går igenom sidorna och det är svårt att värja sig. Trots det tunga temat, fångade historien mig från första sidan och hade jag inte råkat lyssna på den i sängen på kvällen, hade jag nog lyssnat på det i ett sträck. Nu nu kom dessvärre sömnen och störde. Avsnitten kring separationen varvas med huvudpersonens upplevelser som stugvärd i en avlägsen fjällstuga, dit hon tagit sig för att skriva och läka. Det är omöjligt att inte låta tankarna vandra till författarens eget liv, vilket också medför att jag har extra svårt för adventskalendern i år… i vilken Martina Haags före detta make medverkar…

Ett boktips i Helga – Helahälsingland.se

En bön för de stulna

en-bon-for-de-stulnaEn bön för de stulna av Jennifer Clement gör ont att läsa. Den stör och berör. Den är hård och kall, vacker och ömsint på samma gång.

På en kulle utanför Acapulco i Mexiko, bor flickan Ladydi med sin alkoholiserade mamma. I en värld av hetta, spindlar och skorpioner, av knarkkarteller och frånvarande fäder lever unga kvinnor under ett ständigt hot om att bli kidnappade. Mödrarna förklär sina döttrar till söner, gör dem så fula de bara kan och gömmer dem i gropar i marken så fort någon okänd närmar sig.

Byns vackraste flicka, drar uppmärksamheten till sig trots sotade tänder, och en dag är hon borta.

Inte nog med det; korrumperade militärer dumpar växtgift, som är avsett för opiumfälten, över byarna istället, för att helikoptrarna riskeras att skjutas ned annars.

Det är en ond och hopplös verklighet författaren, genom grundlig research, har smält ihop till fiktion. Hon hade kunnat skriva en reportagebok, men genom vacker prosa och fina personporträtt når hon ändå fram med sitt viktiga budskap. Ingen kan förbli oberörd av denna berättelse, där vänskap och överlevnadsinstinkten har en otrolig förmåga att blomstra, trots vidriga omständigheter. Det här är ingen bok man glömmer i första taget.

Ett boktips i Helga – Helahälsingland.se

När jag inte hade nåt

glasgowJag är väl sist i Sverige med att börja följa tv-programmet ”Så mycket bättre” men det kan jag leva med. Min favorit i programmet är rap-artisten Ison Glasgow och han framstår som väldigt sympatisk, trots den tuffa stilen. I boken ”När jag inte hade nåt” berättar han om sin uppväxt, som hemlös. Han föddes i New York och flyttade till Sverige tillsammans med sin mamma när han bara var några år. 
 
Det här är en berättelse som behövs, som gör oss påminda om att det finns barn mitt ibland oss som lever under svåra omständigheter. Barn som bor på gatan, som inte vet var de ska sova i natt eller som går till sängs utan mat i magen. För Ison var det så, i Sverige, för inte alls så länge sedan. Till slut sökte mamman hjälp från kommunen och de fick äntligen en egen lägenhet. Det var svårt för Ison att ta in att de skulle få stanna på en plats, att de inte längre behövde vara på drift. Först då sänktes hans axlar och luften gick ur honom. Äntligen kunde han slappna av på riktigt. 
 
Trots Isons mammas driftighet, envishet och starka moderskärlek gör det ont att läsa en uppväxtskildring som den här. Och att vi tillåter att det fortgår gör mig skamsen. Ison är en sann förebild och han bevisar att alla har ett värde och att det är möjligt att nå sina drömmars mål, trots en tuff barndom.

Texten är först publicerad i Helahälsinglands bilaga Helga. 

Arvet efter dig

arvet efter digVi är många som har läst Livet efter dig och funderat över hur det skulle bli för Lou, efter det att Will avslutat sitt liv på en självmordsklinik. (Du som inte har läst den, har en läsupplevelse utöver de vanliga framför dig. Feelgoodromaner om dödshjälp kryllar det inte direkt av).

I Arvet efter dig får vi veta att livet efter Wills död blev lite svajigt för Lou, och inte blev det bättre av att hon ramlade ner från ett tak och slog halvt ihjäl sig. Men livet bjuder på nya utmaningar och förutom ett stort arv, får Lou även en tonåring på halsen. Ingen, inte ens Will, visste om att hon fanns. Hade han kanske försökt hänga kvar lite längre i livet, om han hade vetat?

Sorg, skuld och saknad, blandas med hopp, kärlek och en dos humor. Livet kan gå vidare även om det blir annorlunda – bara man vågar leva, verkar vara författarens råd. Detta är kanske inte lika lätt i verkligheten, som i en feelgoodroman, men ibland bara måste man få drömma sig bort en stund.

Texten är först publicerad i Helahälsinglands bilaga Helga. 

Berättelser som gör en glad – av Roald Dahl

mr hoppyMr. Hoppys hemlighet heter den underbara filmatiseringen av Roald Dahls barnbok Addap dlöks – sköldpaddan. Det är en välspelad, vacker och varm romantisk komedi, som liksom hans övriga berättelser bygger på teman som fantasi, empati och rättvisa.

En av huvudpersonerna, Mr Hoppy, som spelas av Dustin Hoffman, är en blyg man som lever ensam med sina växter. Hans charmerande nya granne, spelas av ingen mindre än Judy Dench och Mr Hoppy blir så klart förälskad i henne. Han försöker på sitt blygsamma vis, nå fram med sin kärlek och använder sig till slut av högst drastiska medel.

De flesta av Roald Dahls fantasifulla berättelser går hem hos alla åldrar. Till exempel lyssnade hela min familj med stort intresse på Häxorna, som ljudbok, under sommarens bilsemester och Kalle och Chokladfabriken är ett absolut måste i varje människas litterära repertoar. Den medryckande musiken i den filmatiserade varianten av berättelsen, fastnar lätt och snart går du också och nynnar på Oompa Loompiernas låtar från Willy Wonkas chokladfabrik.

Med dessa tips vill jag önska alla ett skönt LÄSlov!

Texten är först publicerad i Helahälsinglands bilaga Helga. 

Elizabeth är försvunnen

ElizGlömmer du också saker stup i kvarten och måste googla för att minnas namnet på ”hon, den där skådespelerskan, som var gift med han, som gjorde den där filmen, du vet”. Det händer oss alla, men så finns det den där hemska glömskan när minnet sviker en människa på grund av ålder eller sjukdom.

Maud, i boken Elizabeth är försvunnen, är 80 år och vet att hennes minne inte är det bästa längre. För att påminna sig själv skriver hon massor av post-it-lappar i tid och otid, men när hon väl hittar dem, kommer hon inte ihåg vad de korta anteckningarna betyder.

Det uppstår många dråpliga situationer kring Maud och som läsare ler man åt denna ömsinta dam, som det är så lätt att fatta tycke för. Men det är något speciellt som gnager i Maud och hon försöker envist påkalla omgivningens uppmärksamhet på att något hemskt har hänt hennes väninna Elizabeth.

Vi får också ta del av Mauds minnen från slutet av Andra Världskriget då hennes syster försvann spårlöst. Elizabeth är försvunnen är en läsvärd känslomässig roman, som även bjuder på en hel del spänning.

En annan bok som kretsar kring minnesförlust och åldrandet är Nora Ephrons Jag minns ingenting och andra betraktelser, som av en händelse, har just en post-it-lapp på omslaget! Nora Ephron är kvinnan bakom flera romantiska komedier som bland annat När Harry mötte Sally och Sömnlös i Seattle och det gör mig extra nyfiken på boken, som än så länge ligger oläst och lockar på mitt nattduksbord.
Texten är först publicerad i Helahälsinglands bilaga Helga. 

Skuggan av ett år

skuggan årNu tillhör ju inte jag de tuffaste när det kommer till kusliga böcker. Det är till och med så att vänner (och låntagare) säger till mig att -”den här boken är inget för dig Anette, den är för läskig”. Är du liksom jag, lite lagom lättskrämd och vill ha något som håller dig vaken under höstkvällarna, så borde du absolut läsa Skuggan av ett år av Hannah Richell.

Den här spännande relationsromanen utspelar sig i ett ensligt gammalt hus på den engelska landsbygden där två parallella historier vävs samman. Det råder en olycksbådande stämning över platsen och att allt inte står rätt till, det förstår man ganska snabbt. Ett gäng unga studenter ockuperar huset och bestämmer sig för att bo där ett år och leva på det som naturen ger. Till en början går allt som en dans, men snart testas relationerna och när våren nalkas är situationen en helt annan.

Trettio år senare får Lila ett brev med en nyckel i. Den leder (såklart!) till samma hus och hon bestämmer sig för att rusta huset. Hon hittar spår efter de som har bott där tidigare och… Mer än så tänker jag inte avslöja, men jag kan säga att det var väldigt länge sedan jag blev överraskad av en bok.

För den som vill läsa fler kusliga böcker om gamla hus rekommenderar jag Kvinnan i svart av Susan Hill. Om du har barn i mellanstadieåldern, som du kan hålla i handen under läsningen, kanske du vågar dig på De svarta svanarnas natt av Jesper Tillberg eller Glasbarnen av Kristina Ohlsson.

Texten är först publicerad i Helahälsinglands bilaga Helga.