Major Pettigrews sista chans

”Major Pettigrews sista chans, av Helen Simson är en varm och humoristisk Romeo- och Juliahistoria om kulturkrockar och kärlek på äldre dar”, går det att läsa på Forums sida. Bättre än så går det inte att beskriva den här boken. Det engelska omslaget är snyggare än det svenska, enligt min smak, så jag tog med det här.
Som bokofil fattar jag genast tycke för Major Pettigrew och hans försmak för stilla stunder framför brasan, med en god bok och en kopp te. En omsorgsfullt tillagad kopp te, för sånt är han extremt nogrann med. När han av en händelse träffar på Mrs Ali, även hon mycket intresserad av litteratur, finner hans sin själsfrände. Deras vänskap är inte helt självklar ur andra bybors perspektiv och Major Pettigrew skyltar inte direkt med att han träffar den pakistanska kvinnan.

Det jag gillar med den här berättelsen är att två människor med skilda bakgrunder kan finna varandra genom ett gemensamt intresse. När intresset är just litteratur så lockas jag lite extra, så klart. Kulturmöten tycker jag alltid är intressanta och även den asiatiska maten sätter sin speciella doft på berättelsen. De udda karaktärerna är som hämtade från ”En karl för sin kilt”, som gick på tv för några år sedan och jag dras till sådana. Även den brittiska småstadsmiljön tilltalar mig. (Jag får kanske göra ett eget blogginlägg om vad det är som gör att jag dras till brittiska böcker…och hänvisa till det så slipper jag dra det om och om igen :-))  

Berättelsen är långsam och och mysigheten ligger där som ett ”Morden i Midsommer”-lock över sig. Boken kändes lite för långsam för mig, men det kan hända att jag har läst boken med för många avbrott (pga små gullungar :-), vilket kan spela in. Mina förväntningar låg också väldigt högt redan innan jag köpt boken.

Tävling om bok med Kina-anknytning

I dag när jag satt och läste En bok om dagens blogginlägg om Nästan hemma, av Jean Kwok, kom jag på att jag inte hann skriva något inlägg om den efter att jag hade läst klart boken. Gör det nu i stället. Eftersom En bok om dagen skrivit ganska utförligt om själva handlingen så hänvisar jag er dit och ägnar mig åt mina intryck istället.

För nya läsare kan jag ju berätta att jag har en viss förkärlek för Kina och kinesisk kultur. Jag har varit där två gånger och mina barn har sina rötter i Kina. Redan när den här boken kom ut på engelska köpte jag den, men sen hamnade den i en av alla bokhögar här hemma. När den sen kom ut på svenska hade jag glömt att jag hade köpt den på engelska. Så därför tänkte jag lotta ut den engelska varianten, om någon är intresserad.

Hur gör man för att vinna Girl in Translation? Lämna en kommentar och nämn en bok med kinesiskt tema, som du tycker att jag ska läsa. Du kan skriva antingen här eller på min Facebooksida

Jag föll på en gång för bokens huvudperson och hennes fina relation till sin mor. De slutar inte att visa kärlek till varandra fastän de mer eller mindre sliter ut sig på sina underbetalda arbeten. De kämpar på och överlever de mest vidriga situationer. Den skruttiga lägenheten, som den snikna och elaka mostern har ordnat åt dem, får dem nästan att frysa ihjäl. När de en dag råkar hitta flera kasserade rullar med ljusgrönt tyg, ungefär sånt som teddybjörnar är tillverkade av, bär de hem rullarna och kapslar in hela lägenheten. Bilden av när dottern och modern sitter vid sitt fluffiga köksbord inlindade i det värmade tyget har fastnat på min näthinna. 

Den här berättelsen ger ett bra perspektiv på hur det kan vara att komma som invandrare till ett nytt land med en helt annan kultur. Hur många små vardagliga ting enkelt kan misstolkas totalt och ställa till med bekymmer. Hur språket sätter käppar i hjulet. Vad som räknas som ”normalt” och inte. Dottern i boken lär sig snabbt att hålla inne med vissa saker. Hon bjuder absolut inte hem sin vän eller berättar inte för någon att hon hjälper sin mor på hennes arbete efter skolan. Jag blir så imponerad av deras slit och hur de står ut i så många år och ändå förblir hela som människor. Genom dotterns speciella begåvning får hon en chans att ta dem till en bättre plats.

Alla som är det minsta intresserad av hur det kan vara att komma till ett nytt land borde gilla den här berättelsen. Har du dessutom smak för asiatisk kultur, som jag, så kommer du att sluka boken. Jag hade gärna läst den i ett streck…om jag hade fått för min familj vill säga. 🙂

Little Bee

Little Bee av Chris Cleave – Wow! En läsupplevelse med stort L! Borde jag ju ha förstått eftersom Ingalill Mosander på Go Kväll sagt så här om den: ”En enastående berättelse om vår tid. Den är sorglig, rolig, utmanande och upplyftande. Alla människor som älskar att läsa böcker ska unna sig den här läsupplevelsen”.
Att en sådan viktig och samtidigt sorglig bok kan vara så rolig trodde jag inte var möjligt. Jag blev helt kär i Little Bee, som trots sina hemska upplevelser, har fötterna på marken och en bibehållen tro på mänskligheten. Åter igen har jag läst en bok som ger mig både kunskap och en minnesvärd historia i ett. Ingen borde missa den här boken!!

Drömhjärta

Drömhjärta utspelar sig på Kuba under revolutionen och i USA, dit Nora och hennes familj tvingas fly. Noras kusin, och allra bästa vän, Alicia blir kvar på Kuba och finner sin kärlek i en opassande man. Han är inte bara mörkhyad han är också på Castros sida. Ju ljusare i hyn och desto närmare släktband med Spanien, desto finare tydligen. Och kärlek över rasgränserna accepterades inte. Kärleken är ändå större och Alicia finner sig i att gifta sig med mannen som stod på samma sida med männen som avrättade hennes far för kontrarevolutionära aktiviteter. Genom kusinernas brevväxling får man läsa om hur det var på Kuba vid den här tiden (1950-talet) och samtidigt lära mer om hur hemskt det kan vara att ofrivilligt lämna sitt land.

Jag tror att jag dras till sådana här böcker. Jag undrar varför? Kanske för att jag bor tryggt i Sverige. Eller kanske för att styrkan i människors känslor blir så starka just när hon slits från sitt land och de man älskar. Jag kommer att tänka på böcker som Lahiris I väntan på ett namn och Hotellet i hörnet av bitter och ljuv i det här sammanhanget.

Drömhjärta hittade jag via Cecilia Samartins första bok Senor Peregrino som också handlar om att komma till ett nytt land. Jag läser gärna fler böcker av denna författare.

Hotellet på hörnet av bitter och ljuv

Hotellet på hörnet av bitter och ljuv av Jamie Ford vill man ju läsa bara man ser omslaget. Jag tyckte att historien lät som något för mig och blev glatt överraskad. Huvudpersonen, en 12-årig kille med kinesiskt ursprung, kämpar genom sin skolgång i Seattle, under Andra världskriget. Hans pappa som vill att han ska bli amerikan tvingar honom att gå i en ”vit” skola istället för den kinesiska skolan i kvarteret. Som stipendiat på skolan får han arbeta i matsalen och servera mat och där möter han en japansk flicka och….ja, tycke uppstår 🙂

Jag gillar böcker när man får något på köpet. I denna fina och varma kärlekshistoria fick jag också lära mig om förhållandena på USAs västkust under 40-talet och hur japaner, även tredje generationens invandrare, internerades i olika läger längre in åt land. Boken beskriver även hatet som den kinesiska pappan kände mot japaner och ger en inblick i jazzkulturen.

Den här boken kommer jag att bära med mig länge och jag är helt säker på att den kommer att bli läst av många. Själva värmen över historien får mig att tänka på ”En röd liten fågel i jultid”. En sån där hjärtevärmande historia som går hem hos de flesta. Det är ju inte för inte som den har legat på topplistorna länge i USA.

Igelkottens elegans

Jag sparade de sista sidorna i Igelkottens elegans tills det blev lugnt i huset. Jag ville inte att boken skulle ta slut. Så bra är den! Som tur var har jag köpt Smaken av samma författare och den boken handlar också om människorna
i samma fastighet som portvakten Renée Michel bor och arbetar i. Renée är intelligent och intellektuell, men försöker leva upp till portvaktsrollen till varje pris. (Varför får man veta på slutet 🙂 För att inte avslöja sig låter hon tvn stå på med dokusåpor, så att det hörs från hennes dörr. Men i själva verket sitter hon och tittar på filmklassiker och läser djupa böcker i ett rum längre in.

I huset bor också tolvåriga Paloma. Hon har bestämt sig för att ta livet av sig för att vuxenlivet inte har något som är värt att leva för. Hon skriver djupa tankar och tankar om rörelser i sin anteckningsbok. Hon är väldigt lillgammal och klok och man förstår tidigt att dessa människors vägar kommer att korsas.

Till fastigheten flyttar sedan en japan. Både Paloma och Renée är intresserade av allt som har med Japan att göra. Dessa tre människor finner varandra och….

Boken är så charmig, rolig och sorglig på samma gång. Den rymmer många kloka ord och filosofiska tankar, vilket kan bli för mycket ibland för min smak, men jag hade inte velat vara utan dem heller. Jag har tänkt flera gånger att: ”Tänk att det ska till en feel-goodbok för att jag ska förstå vissa filosofiska tänkares teorier!” Boken är redan filmad och jag hoppas och tror att den kommer att vara precis lika bra som boken!

Svd skriver att ”romanens författarröster alltför tydligt vädrar sina åsikter om olika nutida samhällsföreteelser”. Bland annat hänger jag upp mig på hennes syn på adopterade. Jag får uppfattningen att hon jämför adopterade med invandrare och flyktingar när det gäller att känna sig sliten mellan två helt skilda kulturer. Paloma tänker att den lille adopterade killen från Thailand kanske får lust att bränna bilar när han blir större…för att som hon tänker: den allra ”största ilskan och frustrationen är känslan av att sakna kultur därför att man slits mellan kulturer, mellan oförenliga symboler”. Ett adopterat barn har ju oftast inte så mycket av sin ursprungliga kultur med sig och växer ju upp i sitt hemland, inte i sitt ursprungsland. Jag tycker att hon drar för höga växlar när det gäller den problematiken. Men jag kan bortse från den för att jag tycker mycket om boken i övrigt. Guldstjärna till den som orkat läsa ända hit och som hänger med i mitt snurriga resonemang 🙂

Vips så blev det liv!

Inte trodde jag att en bok av Bob Hansson skulle vara SÅ HÄR BRA!! Jag har bara läst någon enstaka dikt av honom tidigare. Jag har slukat boken på bara några dagar. Flera situationer i boken sitter för evigt kvar på min näthinna. Bla den om helikoptern 🙂 Boken är så roligt skriven, precis i sån stil som jag gillar. Samtidigt är den ”djup” och tar upp många tänkvärda saker. Bla om miljöförstöringen och om vilka mirakel varje människa är. Bara genom att komma först till ägget så är vi vinnare allihopa 🙂 Han pekar på vilken slump det är att vi alla finns till och att minsta tillfällighet skulle ha kunnat gjort att vi inte fanns.

Det är som att boken innhåller flera böcker i en. Det är inget jag störs av. Det är lätt att hålla tråden ändå. Jag har bara några sidor kvar, men vill inte att den ska ta slut. Önskar åter igen att jag läst den som pocket så jag hade kunnat läsa med pennan och stryka under sånt jag vill komma ihåg. Inte SÅ populärt att göra det i biblioteksböcker. Helst inte när det är en bibliotekarie gör det 🙂

Främmande jord

Har egentligen massor att säga om Främmande jord, men hjärnan är för fylld av annat just nu. Jag litar på att det finns andra som kan säga något passande om boken. Men ett kan jag säga. INGEN kan bli besviken på den. Den hamnar på samma plats rent poängmässigt för mig som Den indiske tolken och I väntan på ett namn. Jag har en novell kvar att läsa, men den suger jag på så att jag har något kvar. Kommer att kännas tomt sen…

Abela

Det kliar i gråtkanalerna efter att jag har läst klart ungdomsboken Abela av Berlie Doherty. Det kändes som jag var med på sjukhuset i Tanzania där Abela var med sin sjuka mamma. Medicinen var slut och det fanns inte mycket hopp. Abelas väg till England, hennes möte med fosterfamiljen och sedan adoptivfamiljen kändes så verklig. Hur många barn i världen har inte haft det så här och säkert ännu sämre. Helt svart är den inte. Det finns hopp och det finns kärlek mellan Abela hennes mor, mormor och hennes nya familj. Även socialsekreteraren och lärarna är sympatiska. En bra bok som behövs. En fin skilldring av väntan och förväntan inför en adoption.